Denna undersöknings syfte Àr att studera om attityden till reklamens tvÄ informationstyper skiljer sig Ät. De tvÄ informationstyperna Àr individeffekterna och produktegenskaperna. Det var Àven intressant att se om attityder till reklam för skönhetsprodukter Àr beroende av sjÀlvkÀnslan och om individers attityd till reklam beror pÄ vilket gymnasieprogram de lÀser. I undersökningen deltog 60 försökspersoner som lÀser pÄ gymnasiet. Av de 60 deltagarna lÀser 30 pÄ det naturvetenskapliga programmet och resterande 30 pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet med inriktningen ekonomi.

För att öka sin förstÄelse i ett Àmne mÄste man förstÄ de vÀsentliga delarna. NÀr ett nytt ÀmnesomrÄde ska lÀras in sÄ Àr det mycket nya ord och begrepp. MÄnga gÄnger sÄ behöver vi dessa begrepp för att sÄ smÄningom kunna förstÄ helheten. NO-Àmnen har en vÀldigt hög andel sÄdana begrepp och uttryck. TyvÀrr lÀrs begreppen mÄnga gÄnger in som glosor och dÄ tappas integrationen av orden.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Eftersom antalet gymnasieelever som gÄr direkt till universitetsstudier har minskat och Àven de totalt antal sökande har minskat mÄste universitet/högskolor arbeta pÄ att öka sin marknadsföring för att försöka pÄverka eleverna till att börja lÀsa. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna pÄverka eleverna mÄste marknadsföraren hitta de bakomliggande Äsikterna i attityden mot vidareutbildning för att kunna utforma eller justera marknadsföringsstrategin. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ frÄgor, den första handlar om elevers attityder gentemot vidareutbildning och den andra belyser vad som Àr viktigt vid valet av högskola/universitet.Genom en enkÀtundersökning som vi genomfört pÄ olika gymnasieskolor i Sverige har vi undersökt elevernas attityder gentemot vidareutbildning. Vi fann att 80 % av eleverna har positiva attityder till att lÀsa vidare efter gymnasiet. 18 % vill lÀsa vidare direkt efter gymnasiet, 62 % vill lÀsa vidare men först efter ett till tre Är.

Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lÀrare som bedriver undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ dessa lÀrares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. UtifrÄn nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lÀrare finner det svÄrt att tillÀmpa utförde vi ett antal intervjuer med lÀrare frÄn olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar pÄ hur man tidigare sett pÄ och arbetat med friluftsliv pÄ olika sÀtt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ lÀrarnas Äsikter kring Àmnet friluftsliv.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohÀlsa. Det finns ett behov av bÀttre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken pÄ psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för instÀllning till att utföra skattning av barns sociala och kÀnslomÀssiga utveckling med formulÀr. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollÀrare att möta förÀldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning.

Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hÀlso- och sjukvÄrden avseende salutogena förhÄllningssÀtt. FÄ systematiska hÀlsofrÀmjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv dÀr den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vÄrd identifierar, vÀrderar och anvÀnder sig av resurser hos patienter med psykisk ohÀlsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar pÄ syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju dÀr sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vÄrd deltog. ForskningsfrÄgorna besvarades via frÄgor av öppen karaktÀr.

Bakgrund Det Ă€r mĂ„nga teoretiker och forskare som Ă€r överens om att leken Ă€r viktig för barns utveckling och stimulerar barns lĂ€rande. I förskolan idag Ă€r leken ett naturligt arbetssĂ€tt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger anvĂ€nda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi sjĂ€lva Ă€r intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det Ă€r intressant att fĂ„ veta hur förĂ€ldrar ser pĂ„ lek. Syfte Syftet med vĂ„r studie Ă€r att kartlĂ€gga förĂ€ldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolĂ„ren.

I denna uppsats har jag fÄtt möjligheten att gÄ vidare och undersöka ett Àmne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader Àven inom ett litet land som Sverige och hur dessa pÄverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonÄringar dÄ de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumÀrkesindustri. Intresset lÄg i att utreda huruvida deras varumÀrkesattityder pÄverkades beroende pÄ miljön de lever i. Jag valde dÀrför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonÄringar lever i och deras attityder till varumÀrken. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av teorier inom konsument beteende sÄsom kultur och dess pÄverkan pÄ mÀnniskor, attitydteorier och tonÄringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.