Sök:

Sökresultat:

803 Uppsatser om Prov - Sida 1 av 54

Elevers upplevelser av alternativa prov

Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa Prov i jämförelse med traditionella Prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika Prov varav ett var ett traditionellt skriftligt Prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två Proven var alternativa Prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av Prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa Provet, en del inte.

Muntliga prov i matematik A

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga Prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt Prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga Provet..

Bedömning av förståelse - hur man kan bedöma förståelse med ett skriftligt prov

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur man kan bedöma naturvetenskaplig förståelse med hjälp av ett skriftligt Prov samt hur elever ser på Prov som mäter förståelse. Med detta arbete vill vi fördjupa våra kunskaper i hur väl elever visar förståelse för ämnet när man använder sig av förståelsefrågor vid Prov. För att få svar på våra frågor har vi utformat ett Prov som tre klasser i år 8 har fått skriva. Dessutom har samma elever fått svara på frågor om attityder till Provet i en enkät. Vi har funnit att om man skall bedöma förståelse med ett skriftligt Prov krävs det att förståelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet på förhand vad som förväntas av dem.

Hur vill elever visa sin kunskap?

Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to Prove proficiency ? the pupil´s view. Syftet med detta arbete är att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehåller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha små delProv. Eleverna på högstadiet har inte en lika bestämd uppfattning och många av dem vill ha muntliga Prov och hemProv.

Samma ämne -olika uppgifter : En jämförande studie av matematikuppgifter i TIMSS Advanced och nationella prov

Examensarbetets syfte är att jämföra de Provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med Provuppgifter från nationella Prov för Matematik D och ProvbanksProv för Matematik E.För att jämföra dessa två Provkonstruktioner har 76 Provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 Provuppgifter från nationella Prov i Matematik D och ProvbanksProv i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.Jämförelsen mellan de två Provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS Prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS Prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent.

Hur många poäng måste jag ha för att få VG? : en samstämmighetsanalys av betygskriterier och skriftliga prov i organisk kemi, kemi b

I skolan använder sig lärare av skriftliga Prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra Prov. Ett bra Prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga Prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska Prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.

Nationellt prov som medel för likvärdig bedömning i Samhällskunskap A

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt Prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt Prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella Prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksProv och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, Prov och bedömningsmatris.

Provet som en del av skolans verklighet... - Elevers upplevelse av stress, identitet samt kunskaps- och historiesyn.

Syftet med undersökningen är att förstå hur Provet som examination ute i ?skolverkligheten? påverkar eleverna och undervisningen. Fokus är framförallt på historieämnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen är på Provets påverkan på elevernas upplevelse av stress, självkänsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden är kombinerat kvalitativ (gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkät och analys av elevkonstruerade Prov).

Fysikprov - Vad testar de?

En undersökning om vad som testas på fysikProv, genom att Prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på Proven..

Nationellt prov i historia? : förutsättningar och bedömningskriterier för nationellt prov

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Undersökning av gemensamt slutprov i Historia A vårterminen 2000 på Bergagymnasiet i Eslöv

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutProvet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma Prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande Prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella Prov i historia..

Provutveckling i hem- och konsumentkunskap

Flera undersökningar har visat att grundskoleelevers kunskaper inte bedöms på ett likvärdigtsätt. Olika satsningar har skett från Skolverkets sida där syftet varit att öka likvärdigheten ibedömningen. En sådan satsning från Skolverket är utvecklingen av en Prov- ochbedömningsbank för hem- och konsumentkunskap. Avsikten med Prov- ochbedömningsbanken är att erbjuda lärare stöd för att bedöma elevers kunskap och attbedömningen ska bli mer likvärdig nationellt.Syftet med examensarbete var att ta reda på hur ett Prov som utvecklats för Prov- ochbedömningsbanken fungerade i praktiken. Jag fick möjlighet att följa arbetet i den fas somkallas utprövning, det vill säga när ett Prov testades av elever och bedömdes av deras lärare.I min studie har jag använt observationer, intervjuer och ett frågeformulär, vilket innebär enform av triangulering.I resultatet redovisas vad som händer i klassrummet under utprövningen samt lärarnas ochelevernas synpunkter på Provet.

Skriftliga, muntliga eller alternativa prov? : Elevers och lärares syn på olika examinationsformer

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken Provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för Prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika Proven. För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga Prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera Provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters Prov och många vill inte ha samma Prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Elevers förhållningssätt till prov i svenska

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans värld som kallas för Prov ur ett elevperspektiv. För lärare ses Prov som en nödvändighet och de väger tungt för betygssättningen beroende på hur eleven presterar. Dock kan man ändå se att det varierar från skola till skola hur tungt Proven väger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers förhållningssätt till Prov i svenska, särskilt läsförståelseProv i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i årskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever Proven i skolan. Resultatet från samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrån Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den här undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de får läsförståelseProv i svenska, men även att det finns många fler olika sorters Prov i svenska.

"6 kända författare, vad skrev de?" : En studie av prov och uppgifter för litteraturmomentet inom kursen Svenska B på gymnasiet.

I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de Prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta Proven och uppgifterna..

1 Nästa sida ->