
Sökresultat:
299 Uppsatser om Projektledare - Sida 20 av 20
Entreprenörsjakten AB. : En studie i organisatorisk kommunikation
Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.
Produktutveckling av standardchassi till en brandrobot : FUMOTM2
Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlätta för räddningstjänsterna vid besvärliga bränder så att chansen att rädda liv ökar, säkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gångbar produkt. Projektet är en fortsättning på ett tidigare stadium, demo1, där identifierades de viktigaste grunderna som måste finnas i brandroboten.
Rening med UV-ljus : Utvärdering av Aquatron drickvatten
Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlätta för räddningstjänsterna vid besvärliga bränder så att chansen att rädda liv ökar, säkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gångbar produkt. Projektet är en fortsättning på ett tidigare stadium, demo1, där identifierades de viktigaste grunderna som måste finnas i brandroboten.
Demokrati i förskolan - får barnen vara med och påverka verksamheten? : En intervjustudie med sju förskollärare om deras synsätt på barns inflytande
Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.
Utvärdering av ett nytt underhållsprogram
ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhållsarbetet är tänkt att se ut. Underhållsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sälj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det är tänkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, säljare, montörer/inspektörer och Projektledare. Syftet är att skapa rutiner och system för underhållsprogrammet med avgränsningar för de olika ansvarsområdena. En stor del av arbetet bygger på rutin och erfarenhet.
Kommunikativ planering i den kommunala planeringen
I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.
Landskapsarkitekten och kommunikationen : teori, tillämpningsstruktur och guide till landskapskommunikatören
Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.
Kommunikativ planering i den kommunala planeringen
I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt
om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att
skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera
problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta
mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där
stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar
uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala
planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati
och legitimitet.
Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag
för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst
beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare
för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens
förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av
deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår
detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.
Vad gäller undersökningen av uppsatsens värdeladdade begrepp, kan den aktuella
medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnått en relativt hög grad av
inkludering i sina praktiker.
Grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament
I arbetet har olika grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament, tillverkat av betong med varierande utformning och storlek beroende på vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna, främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som baseras på teknik och ekonomi.
Utredning och förslag till lösning för stambyte i ett miljonprojekthus : Bäst lämpad metod avseende ekonomi, miljö, tid och helhetsintryck
Under den stora byggboomen på 1960- och 1970-talet byggdes det åtskilliga lägenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lägenheter skulle byggas under en tio års period; under åren 1965-1975 byggdes 880 000 lägenheter. Många av dessa lägenheter står idag inför ett omfattande renoveringsbehov. Den problematik som finns då en fastighetsägare ställs inför ett eventuellt stambyte kan vara svår att förstå då det innebär att många och svåra beslut måste fattas både innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrättförening besitter inte alltid den kunskap som krävs utan de blir oftast tvungna att ta hjälp av konsulter och Projektledare som är med och driver igenom den långa processen. Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebär att gamla stammar och våtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras.
Lokala attityder till ett miljöprojekt : - Välkomnande, oro och misstro
SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos människor som är involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. På grund av otillräcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfälliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, våren -05) planer på att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begränsad del av kommunen. Tanken är att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, där avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen är det tänkt att man skall utvinna jordförbättringsmedel och biogas. Det nya systemet innebär att både privata fastighetsägare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som kräver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och så vidare.
Kalmar Stortorg
Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.
Kalmar Stortorg
Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga
platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som
det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt
torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag
som har olika konsekvenser och möjligheter på torget.
Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På
Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och
kommunledning¬skontoret.
En utvärdering av SCOR modellens tillämpbarhet inom byggbranschen
2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.