Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Scania IT i Södertälje och utgör sista delen av civilingenjörsprogrammet Innovation, Produktion och Logistik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna.Scania IT genomgår i nuläget en stor förändring i arbetssätt och struktur med målet att bli en mer flödeseffektiv IT-verksamhet. För att detta ska lyckas krävs det att Management tydligt styr verksamheten mot detta mål samt att alla involverade stöder denna verksamhetsstrategi. Syftet med omorganiseringen är att man snabbare och effektivare ska möta kundens krav. Det problem som Scania IT upplever idag är för låg leveranssäkerhet eftersom rätt funktionalitet inte levereras i rätt tid till rätt kostnad. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur Management inom Scania IT ska agera i en flödeseffektiv IT-verksamhet samt hur de kan skapa förutsättningar så att team kan bidra till flödeseffektivitet.

Sjukfrånvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrånvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn där medelåldern ligger mellan 45-50 år. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting) med målsättningen att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrånvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs under minst tre år.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Studien ska ses som ett bidrag till förståelse av de utmaningar som finns i samband med samhällsplanering för social hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hållbar stadsutveckling i två olika samhällsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive Borås) samt utifrån dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hållbar stadsutveckling kan innebära. Dessa två projekt har erhållit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?Hållbara attraktiva städer?. Frågeställningarna som besvaras är följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de båda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hållbarhet i de två undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hållbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien på dokument inom de båda projekten samt intervjuer med ansvariga Projektledare.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen. Då denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen inte fungerade tillfredställande.

Syfte och frågeställningarEn utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med Projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Rapporten avhandlar problemen kring samarbetet eller bristen på samarbete mellan arkitekter och ingenjörer i byggprocessen. Problemen som uppkommer är fel under projekteringen som upptäcks sent och därför ofta blir kostsamma att reda ut. Vidare presenteras hur både effektiviteten i konstruktionstekniken och estetiken och funktionerna i arkitekturen blir lidande som en konsekvens av detta. Arbetet syftar till att ge svar på en frågeställning kring hur långt ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör kan dras utan att den ena disciplinen blir lidande. Vilka fördelar respektive nackdelar detta innebär undersöks också.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två Projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Intern företagsutbildning via e-learning är ett aktuellt ämne, framförallt eftersom företagen ser det som en chans att bli effektivare och spara pengar. Av de fretagsanpassade utbildningsapplikationer som finns på marknaden idag, är nästan samtliga skapta för att förklara fr användarna (kursdeltagarna) hur saker och ting ska fungera. Deras stora svaghet ligger dock i att förklara och förmedla varför dessa saker fungerar, varpå man riskerar att misslyckas med att förmedla en djupare förståelse och skapa en bättre kunskapsbas. Därför finns det troligen många anställda på företag som har fått lära sig hur allt runt om kring dem fungerar, men inte varför det nu fungerar som det gör. Denna examensrapport redogör för vårt arbete med att ta fram en webbaserad applikationsmodell, utvecklad i Adobe Flash, tilltänkt för utbildning, och som på ett enkelt men effektivt sätt synliggör hur olika typer av företagsflöden fungerar och, framförallt, varför de fungerar på detta sätt.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av Projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

IT i dagens samhälle agerar inte bara som en hjälpande funktion utan även som endrivande faktor där företag kan tillskansa sig fördelar gentemot konkurrenter. Dettabidrar till det stora antal IT-projekt som årligen startas för att utveckla de redanbefintliga systemen eller för att nyutveckla framtida system. Dock är antalet falleradeIT-projekt i modern tid väldigt hög och det påverkar likväl företag som intressenter.Det bakomliggande skälet till att detta inträffar varierar ganska ofta och det finnsegentligen inte någon riktig konsensus till vilka huvudskäl bakom ett IT-projektsfallerande är. Vi har därför haft för avsikt att studera användningen, eller snarare denbristande användningen, av riskhantering inom IT-projekt. Således har studienförsöka ta reda på skälen till att riskhantering förbises inom IT-projekt.