Många projekt misslyckas årligen, en av de främsta orsakerna är bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom många projektdeltagare inom ett företag utspridda på olika kontor, vilket ställer ytterligare krav på den interna kommunikationen. Traditionella intranät har länge används inom de flesta företag. Syftet för dessa är bland annat att koppla anställda till viktig information inom företaget. Dessa intranät är dock sällan öppna för flervägskommunikation och samarbete.

I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten.

Problem: TV4 har idag inte full kännedom om hur deras kunder ser på relationen mellan sig och kanalens säljare. Det bidrar till att TV4 får det svårare att utveckla relationen ytterligare, vilken de vill förbättra.Syfte: Att undersöka vilka ?mötesaktiviteter? som påverkar och förbättrar förhållandet mellan säljare och befintliga reklamtidsköpande kunder på TV4.Metod: De mötesaktiviteter som har valts att studera närmare är följande; större event, enskilda aktiviteter, säljmötet samt kringliggande aktiviteter runt säljmötet. Nio av TV4:s kunder har intervjuats. Dessa är belägna i Mälardalen och Stockholms-området.Teori: Modellen ?Effekterna av värdeskapande strategier i en lång relation? av A.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med Projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur Projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Projektledare inom Vägverket har i de flesta fall mer än ett projekt att hålla reda på, detta innebär att det kan var svårt att göra platsbesök och därmed veta hur projektet förlöper. Det är här byggledarna kommer in, som en förlängd arm åt projektledarna som kan vara på plats och på sätt ge daglig information till Projektledaren om så krävs. I dagsläget finns det ingen vedertagen beskrivning om hur en byggledare ska arbeta, utan det skiljer sig mellan regionerna i Vägverket. Genom att precisera byggledarens roll i projektet skulle arbetet bli mer effektivt och tydligare för projektorganisationen. Syftet med undersökningen var att förstå och beskriva projektledarnas förväntningar och krav på byggledarna.

Rapporten utreder de speciella karaktärsdragen en kundanpassad produktion har på företagen Eaton Corporation, Hengelo i Nederländerna och Ge Healthcare, Uppsala i Sverige. En djupgående utredning av vad företagen i fråga gör för att reducera misstag vid internationell order. Alltså det som sker från att säljavdelningen får kontakt med kunden till att Projektledare/orderhanterare får beställningen. Fallgroparna vid internationell order som tas upp är t.ex.: kunskapsgap från säljsidan, inga standardiserade dokument för order, skräddarsydda lösningar utan moduler i ERP systemet, ERP system som inte uppdateras systematiskt, kundanpassade produkter, budgeteringsmall beroende på ERP system och vilket land budgetering sker i, restriktioner i ERP systemet, kommunikationsprotokoll mellan berörda avdelningar, integrationen mellan de berörda avdelningarna, kommunikation mellan de berörda avdelningarna och kundens inblandning i projektet. Det som syns genom studien är att företagen är fullt medvetna om att det sker misstag vid Front Office men väljer att inte kvantifiera eller analysera sina misstag.

Brukare och brukarinflytande har på senare tid, blivit allt mer uppmärksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). Frågan är huruvida brukare inom äldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för äldre i samhället?Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om äldres möjligheter till brukarinflytande, inom äldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte är att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ?Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen?.

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar.

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt.

BakgrundI tidigare forskning har det framkommit att den svenska skolan och förskolan inte kommitsärskilt långt i sitt arbete med integration och utvecklande av interkulturelltförhållningssätt. Vidare visar tidigare forskning också att förskollärare i stor utsträckning använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt. Här finns också belagt att förskolan som kulturell arena är en lämplig plattform för integration och för det förebyggande arbetet med att motverka dikotomier som exempelvis ?vi? och ?dom?.SyfteSyftet med studien är att undersöka ett pågående integrationsprojekt som syftar till att öka antalet möten mellan barn från segregerade områden i en kommundel i södra Sverige. Undersökningens huvudsakliga fokus kommer att beröra pedagogers, arbetsgivares och Projektledares uppfattningar kring integration i förskolan samt vilka förväntningar som finns kring det pågående projektet.MetodFör att inhämta analyserbart material till studien har verktyget selfreport används.Selfreport innebär att respondenterna ombeds svara på frågor i löpande text.Respondenterna består av tre förskollärare, två arbetsgivare och två Projektledare.Resultatet har sedan analyserats kvalitativt.ResultatResultaten visar att de tillfrågade pedagogerna, arbetsgivarna och projektledarna innehar liknande uppfattningar kring vad begreppet integration står för och de uttrycker att de tror att ökad integration leder till ökade möjligheter till lika villkor i samhället.

?Longboards? är ett examensarbete utfört av Leo Ekbom och Sammy-Sebastian Tawakkoli för innovations- och designingejörsprogrammet vid fakulteten för teknik och naturvetenskap på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Space Production AB, projektägare är Dan Edanius, art director och Projektledare på företaget. Ett av företagets projekt var våren 2008 att producera Slalom Skateboarding VM och med anknytning till detta växte ett examensarbete fram. Space Production AB började som ett montersnickeri men har idag utvecklats till ett företag som driver fullständiga utställnings- och eventprojekt. Företaget tillhandahåller allt från idéskiss till montering och servning även då huvudsysslan ligger i att producera, installera och lagra utformning från annan part. Uppgiften var att ta fram en produktserie innehållande tre modeller av longbaords med bred spridning.

Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering.

De traditionella produktionsmetoderna av bostadshus leder ofta till fel och kvalitetsproblem iform av t ex fukt- och mögelskador som bland annat orsakas av byggfukt. Ett sätt att kommaåt dessa problem kan vara att industrialisera byggprocessen. Syftet med föreliggande studie äratt ge svar på vilka för- och nackdelar det finns med att industrialisera produktionen avsmåhus. Metoden som har använts för studien är intervjuer med öppna frågor till sammanlagttre företag inom hustillverkning med volymelement. Datainsamling har skett genom enlitteraturstudie som har pågått under större delen av arbetet.Industrialiseringen av bostadsbyggandet är inget nytt fenomen utan har skett successivt underhela 1900-talet och har sin början redan under slutet av 1700-talet.

Syftet med examensarbete är att studera och ta fram dels i vilken utsträckning virtuella bygg-metoder används inom infrastrukturprojekt idag och dels en arbetsprocess för att använda byggnadsinformationsmodeller (BIM) och 4D-modellering från skisstadiet till färdiga handlingar. Arbetet med denna rapport påbörjades med en kartläggning av vilka programvaror skribenterna hade att tillgå vid sitt universitet, i detta fall Autodesk Infrastructure suite 2014. Examensarbetet är utfört genom fokusgruppintervju med personal från Trafikverket investering. Projektledare, arbetsledare och projektingenjörer valdes att intervjuas för att ta reda på hur mycket 4D, BIM och digitala 3D-projekteringsmetoder egentligen används inom Trafikverket idag. Efter intervjuerna med fokusgruppen så intervjuades ett antal experter inom virtuellt byggande.

IntroduktionStandardvårdplaner (SVP) används allt oftare i svensk hälso- och sjukvård som en förskriven vårdplan och journalhandling innehållande vårdproblem, risker, mål och rekommenderade vårdåtgärder för en viss patientkategori. Ett flertal studier har fokuserat på underlättande och försvårande omständigheter i implementeringsprocessen samt på effekter av att arbeta med SVP. Få vetenskapliga studier har gjorts för att undersöka och beskriva framtagandeprocessen av SVP. Syfte Syftet med studien är att identifiera faktorer av betydelse för framtagande av evidensbaserade standardvårdplaner.MetodStudien kommer att genomföras som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. I pilotstudien intervjuades två före detta SVP-Projektledare om sina erfarenheter från projekttiden.