Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med Projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata. Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni.

Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.

Examensarbetet utfördes vid Scanias forsknings- och utvecklingsenhet (R&D) i Södertälje under hösten 2008. Syftet med examensarbetet var att ge förslag på hur resursplaneringen i produktutvecklingsprojekten kan förbättras vid Scanias linjeorganisation. Behovet av detta examensarbete uppstod då utvecklingstiden av nya produkter upplevdes vara alltför lång. En omfattande kvalitativ studie genomfördes med hjälp av 48 intervjuer samt dokumentstudier. Kartläggningen av hur Scanias R&D idag resursplanerar har skett främst genom intervjuer med chefer i linjeorganisationen och Projektledare.

Detta examensarbete behandlar elektroniska transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data.Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren ?forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren ?jurist på Handelsbanken och Mats Thunander ?Projektledare för Handelsbankens SET-pilot.Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar.Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex.

Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) är ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De är verksamma inom de tre affärsområdenaprodukt, konsult och service. Inom produktområdet sker försäljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. På konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.

Sedan mitten av 1900- talet har användningen av arbetssättet projekt ökat i bådeprivat och offentlig sektor. I och med ökningen blir frågor om hur projekt i störreutsträckning kan nå sina mål allt mer intressanta. En av projektets utmaningar äratt hantera den osäkerhet som finns naturligt i arbetssättet. För att hanteraprojektets osäkerhet har undersökningen identifierat två perspektiv inomforskningen av risk- och osäkerhetshantering. Det första perspektivet,argumenterar för användningen av olika analysmetoder för att identifiera ochåtgärda risker som projektet kan utsättas för.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. ?Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector ? A Qualitative Study in the Värmland County Council?.The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag. Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap ? att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på.

Titel: Investeringsuppföljningar ? En fallstudie på Volvo Construction Equipment i BraåsSeminariedatum: 2011-06-01Ämne/kurs: 2FE13E:3Författare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonNyckelord: Post-audits, Capital Budgeting, Investments, Performance Evaluations, ROI, RI, AARRSyfte: Syftet med detta ämnesfördjupande arbete är att förklara de problem som uppstår när avsaknad av investeringsuppföljning föreligger, samt att förklara för hur rutiner av uppföljningar kan organiseras.Metod: Valet föll på att göra en kvalitativ fallstudie gällande Volvo Construction Equipment i Braås. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra stycken respondenter på anläggningen. Detta ämnesfördjupande arbete har utförts enligt en deduktiv metod och en diskussion förs angående arbetets validitet och reliabilitet.Teori: Den teoretiska referensramen behandlar relevant teori gällande investeringar och uppföljning, vidare behandlas även kortfattat de metoder som används för att bedöma investeringars lönsamhet på Volvo Construction Equipment i Braås.Empiri: Det empiriska avsnittet redovisar data från de semistrukturerade intervjuerna som fördes med personal på anläggningen i Braås. Dessa bestod av ekonomichefen, controllern samt två Projektledare.Slutsats: Resultaten som presenteras behandlar komplexiteten med att följa upp investeringar enligt dess faktiska kassaflöden och förkastar därmed en sådan uppföljning för Volvo Construction Equipment i Bråas.

Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM. Frågeställningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrån dagens tidplan på så sätt att det ärinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som används idag kananvändas för tidplanering av ett BIM-projekt.

Detta examensarbete har utförts på Kvaerner Pulping i Karlstad. Kvaerner Pulping är ett globalt företag, ledande inom tillverkning av maskiner och anläggningar till pappers- och massaindustrin. I samband med företagets anläggningar i Karlstad finns det ett reservdelslager som används dels för förebyggande underhåll men också vid akutsituationer världen över. Målet med examensarbetet är att ge företaget ett mer ekonomiskt och serviceinriktat reservdelslager med hjälp av en bättre lagerstyrning. För att skapa en bättre lagerstyrning beslöts att arbetet skulle följa en trestegsprocess: • Utvärdering av samtliga artiklar för att se vilka som är relevanta för lagerhållning samt utveckla en modell för hur detta kan uppdateras kontinuerligt eller i tidsintervall.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag använder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar också att fungera som länken mellan designen och organisationen. Design management har även som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid Växjö universitet där författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, Projektledare för Möbelriket i Småland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svårt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nått framgång med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jämfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me.

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en Projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen.

Arbetsprocessen för ett projekt inom mediedesign kan ta väldigt många skepnader. Formen för tillvägagångssättet styrs ofta av faktorer som omfattning, monetära resurser och tillgänglig tid. Större projekt kan innefatta flertalet aktörer på uppdragstagarens sida ? såsom Projektledare, art director, copywriter och grafisk designer ? där utrymme kan ges för delmoment som förstudie, analys och förankring av arbetet till uppdragsgivare. I mindre projekt bestående av endast en designer och på sin höjd en säljare kan manuset från uppdragsgivaren vara det enda som ligger till grund för produktionen av en grafisk artefakt.