BakgrundProjekt är en arbetsform som idag ofta används i alla typer av organisationer. Projekt är dock komplexa och så är även människor. Att få en grupp att arbeta mot ett och samma mål är inte en lätt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det än mer komplext. Projektledaren står därmed inför utmaningen att vägleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sällan eller aldrig träffats fysiskt.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en Projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av Projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

Det pågår idag en diskussion om klimatfrågor i världen. Ett uttryck för detta är målsättningarna inom EU inom ramen för teknologiplattformarna för skogsindustrier och deras Strategiska forskningsagenda, samt den motsvarande svenska Nationella forskningsagendan. Dessa är båda dokument som understryker att man bör arbeta för att utveckla fler nya material som är förnyelsebara för att kunna ersätta gamla materialtyper. Denna rapport ämnar belysa vilka faktorer som påverkar möjligheten till lyckade innovations-projekt inom skogsindustrin för förnyelsebara material. Studien genomfördes som en fallstudie av innovationsarbetet i samband med materialet som är kommersiellt känt som Durapulp och ägs av skogsföretaget Södra. I korthet är materialet en cellulosabaserad massa med en inblandning av bioplast vilket ger materialet goda beständighetsegenskaper samt innebär att materialet är förnyelsebart.

Detta projektarbete handlar om en förslagsmodell "förslag till modell för val av hållplatslokalisering (HPLM)" för olika typer av busshållplatser på mötesfria och vanliga landsvägar. Studien har utförts på uppdrag av Vägverket Region Norr. Busshållplatser som studerats är, vägsträckan på E4:an från Kopparnäs ca 15 km norr om Piteå till Jämtön ca 10 km norr om Råneå, Gammelstads busshållplats på Länsväg 97 och Anumarks busshållplats på E4 ca 10 km norr om Umeå. Syftet med examensarbetet var att skapa en HPLM som gav möjlighet till ett gemensamt synsätt, där alla inblandade parter (i den här studien Vägverket Region Norr och länstrafiken i norr och västerbotten) bidrar med sitt kunnande och erfarenhet. Avsikten var att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet för resenär samt framkomlighet för bland annat länstrafiken på landsbyggd.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Detta examensarbete vill påvisa en möjlig väg till kompetensutveckling på call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett väletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under åtta månader på Kalix Tele24, med stöd och kunskap från en student/handledare från Luleå tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade på att hitta förbättringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en Projektgrupp, bestående av personal från olika delar av Kalix Tele24.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Föreliggande rapport är resultatet av genomfört examensarbete KPP106, inom produktutveckling och formgivning. Examensarbetet har genomförts under vårterminen 2013 på uppdrag från Bombardier Transportation av studenten Anna Svensson från Mälardalens högskola. Författarens arbete bedrivs parallellt med den redan framtagna Projektgruppen och är begränsat till 20 halvtidsveckor, 400 mantimmar. BTs redan framtagna Projektgrupp har jobbat fortgående med C20 projektet sedan hösten 2012. Syftet med detta examensarbete är utföra en realistisk produktutveckling av CC-box kapsling för New safety signal utrustning i passagerarutrymmet för Stockholms tunnelbana C20.En avgränsning gjordes där författarens koncept som tas fram bygger på den BTs befintliga konceptuella lösning med CC-boxens dimensioner L1600xB550xH565 mm.

Syftet med denna rapport är att lägga fram förslag på organisatoriska åtgärder åt Räddningstjänsten Halmstad. Genom att titta på dagens organisation utifrån sett, som en representant för tredjeman, är förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv på dagens organisation och de problem denna står inför. Räddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har ålagt organisationen att rannsaka sig själva och lägga fram förslag på åtgärder inför nästa kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort är fördelat på sju deluppdrag där denna rapport kommer att fokusera på tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frågor: hur är dagens organisation utformad, vilka problemområden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka åtgärder är nödvändiga, angelägna, eller önskvärda, samt vilka fortsatta frågor finns det för den operativa förmågan? Bakgrunden till uppdraget är att Räddningstjänsten Halmstad likt många andra räddningstjänster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera Räddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.