Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin Projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-Projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande Projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en Projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en Projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

Arbetet började med att företaget X-ponent Stålinredningar AB pressenterade uppgiften. Uppgiften var att undersöka ifall det var möjligt att konstruera ett verktygsskåp som skulle vara väsentligt mycket billigare än de skåp de tillverkar i dagsläget. Eftersom tiden för projektet var satt till tio veckor bestämdes det att målet med projektet var att ta fram tre koncept, och möjligtvis en prototyp som företaget eller en annan Projektgrupp senare kan arbeta vidare med. Det första som gjordes var en konkurrentanalys av två redan befintliga verktygsskåp som låg i den tänkta prisklassen. Konkurrentanalysen gjordes främst för att utreda vilka detaljer på skåpet som kan göras om för att passa X-ponents uppsatta kravspecifikation.

Syftet med uppsatsen var att utifrån ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lärdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lärdomar är att projektarbete ibland kräver förkunskaper inom process och metod snarare än branschspecifika kompetenser. En Projektgrupp kan ha mer än en roll i arbetet och behöver då balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter når lättare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator är stort. Styrningsverktyg är därför viktiga för att skapa struktur.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i Projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

Syfte ? Syftet med denna uppsats var att genom existerande fallstudier, enkätundersökningar och annan sekundärdata identifiera vilka faktorer som ger upphov till motstånd vid implementeringen av ERP-system och hur detta motstånd kan förebyggas.Metod ? Metoden som användes i denna uppsats är dokument. Dokument i denna uppsats var sekundärdata i form av artiklar och böcker från världsledande journaler inom området ERP-implementering. Uppsatsens teori, analyser och modeller bygger kring dessa artiklar och böcker.Resultat och analys ? Resultaten från denna studie tyder på att alla ERP-implementeringar möter motstånd vid ERP-projekt.

Projektarbeten är till följd av den informationstekniska utvecklingen inte längre begränsade till företagens huvudkontor. Individer som har tillgång till olika informationstekniska samarbetsverktyg kan sända stora mängder information mellan varandra och uppnå ett samarbete på distans. Projektarbeten som utförs av projektmedlemmar som är geografiskt åtskilda och inte befinner sig inom samma lokaler benämns som distribuerade projektarbeten. Undersökningen syftar till att visa vilka framgångsfaktorerna är för ett sådant projektarbete. Utifrån det syftet har en litteraturstudie genomförts av områdena distribuerat projektarbete och informationstekniska samarbetsverktyg.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en Projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en Projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

På många företag används idag projektbaserad verksamhet. Att använda sig av projekt är effektivt och det finns möjlighet till snabba förändringar. Projektorganisationen är tillfällig och projekt genomförs ofta med en bestämd tidsram och budget. Det är Projektgruppen som utför de ingående arbetsuppgifterna och levererar resultatet.Det som denna rapport kommer att behandla är hur en Projektgrupp skapas utifrån befintliga resurser. Vidare kommer även andra påverkande faktorer att undersökas, som till exempel personliga egenskaper samt om befintliga modeller används.

Detta arbete handlar om systemutvecklarnas inställning till RUPs rollindelning. Förutom att ta reda på om systemutvecklarna är positiva eller negativa till RUPs rollindelning, så handlar detta arbete också om de underliggande faktorer som gör att systemutvecklaren är positiv eller negativ.Efter det att en förändring har skett i en organisation finns det ett intresse av att veta hur de inblandade ser på förändringen. Förändringen kan ligga i att en organisation har bytt arbetsmetodik för systemutveckling, i det här fallet från vattenfallsmodell till en iterativ modell.Arbetet har genomförts på Volvo IT, där en fallstudie gjorts på en Projektgrupp. Insamlingen av material genomfördes med intervjuer av sju projektmedlemmar. Resultatet som kan utläsas av det insamlade materialet visar att systemutvecklarna är positivt inställda till RUPs rollindelning.

Under sommaren 2006 öppnar Mälsåker Slott för allmänheten och ett av de planerade projekten är en multimedial utställning om norrmän som tränades där i hemlighet under andra världskriget.Författarna till denna rapport är alla studenter av informationsdesign, med inriktning mot illustration på Mälardalens Högskola. Då vi har ett stort intresse av animation föreföll detta projekt mycket intressant.Vi ingick i en Projektgrupp som innefattade dataloger, textdesigners samt illustratörer. Illustratörernas del av projektet var att skapa det visuella materialet på ett intresseväckande sätt. I rapporten undersöks möjliga lösningar för animation, manér, bilddramaturgi samt de tekniska förutsättningar som krävs för att skapa ett lyckat slutresultat. Rapporten beskriver tillvägagångssättet för att uppnå dessa mål vilket inkluderar metoder som litteraturstudier, diskussioner samt utprovningar.

I och med det ökade behovet av temporär kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som många företag använder sig utav. Då anlitandet av en konsult är temporärt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult använder sig utav är projektformen. Ett projekt består av en projektledare och en Projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssätt är att den temporära formen tillåter Projektgruppen att agera fort på en föränderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssätt variera från uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssättet blir en allt mer ökad effektivisering då krav från kunder och ledning hela tiden ökar. Här blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.