Att stora Projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora Projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora Projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora Projekt.

Tillgänglig statistik visar att IT-Projekt misslyckas i större omfattning än Projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsProjekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya Projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-Projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-Projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-Projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se Projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan Projekt inom organisationen. Genom en Projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan Projekt och förbättra framtida Projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad Projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en Projektutvärdering.

Problem: Ekonomer i IT-Projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i Projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-Projekt och om de kan tillföra något för att förbättra Projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-Projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod.

Problem: Ekonomer i IT-Projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i Projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-Projekt och om de kan tillföra något för att förbättra Projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-Projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-Projekt under studietiden.

Definitionen av ett Projekt är att det måste gå att mäta om ett Projekt nått sitt mål eller inte. Ett Projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där Projektgruppen upplöses och Projektet avslutas.De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med Projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgången hos två Projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda Projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda Projektens arbetsgång, samt vad Projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive Projekts genomförande och slutresultat.

Definitionen av ett Projekt är att det måste gå att mäta om ett Projekt nått sitt mål eller inte. Ett Projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där Projektgruppen upplöses och Projektet avslutas.De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med Projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgången hos två Projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda Projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda Projektens arbetsgång, samt vad Projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive Projekts genomförande och slutresultat.

Bakgrund: När ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt Projekt ska genomföras måste företaget ta hänsyn till en mängd olika aspekter. Företaget måste ta ett investeringsbeslut som innefattar överväganden om hur risk och förväntad avkastning i ett Projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar är förenade med en mängd osäkerheter och svårbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika Projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och därigenom minimera sina risker, däribland sina finansiella risker.

Projekt är något som många företag bedriver. Hur företag väljer att organisera Projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att Projekt leds på olika sätt. Dock är det väldigt vanligt med en såkallad Projektledare bland flera olika typer av Projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter är något som är utav stor vikt utifrån ett konkurrans avseende, då flera aktiva Projektföretag pekar på att Projektledning är en kärnkompetens. Detta leder till funderingar på hur en Projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett Projekt.

Självständigt arbete Omvårdnad, fördjupningsnivå II.

Sekretessbelagd.

Att arbeta i Projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett Projekts syfte och storlek kan modellen för hur Projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har Projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade Projekt bedrivs, Projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av Projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsProjekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur Projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger Projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i Projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i Projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om Projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i Projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i Projekt.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat Projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med Projektledarerfarenheter och deras syn på it-Projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra Projekt där man når sina mål, eftersom just it-Projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-Projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika Projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-Projektledning samt undersöka hur Projektledare driver sina Projekt visar denna uppsats hur it-Projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med Projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-Projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja Projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger Projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i Projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i Projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om Projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i Projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i Projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i Projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig.