VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Det lilla samhÀllet Àr ett projekt som strÀvar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgÄngspunkt i problemet med avfolkningen av mindre stÀder fokuserar detta projekt pÄ det lilla samhÀllet HÀllefors i VÀstmanland. Projektet Àr ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och pÄ sÄ vis stÀrka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster pÄ textil för kommunhusets lokaler i HÀllefors..

? Syfte: Syftet med studien Àr att i en modell tydliggöra sambanden som ger de bÀsta förutsÀttningar för att fÄ ett lyckat IT-projekt, sett ur bÄde ledningens, projektets, chefernas och anvÀndarnas perspektiv.VÄrt arbete tar upp frÄgan kring varför IT-projekt ofta anses misslyckade och vad som gÄr att göra för att undvika detta. En viktig faktor som ofta anges som orsak till misslyckande Àr att man sett IT-projekt som ett teknikprojekt, vilket i sin tur lett till att ledningen inte sett sig kunnig inom omrÄdet och lÀmnat över hela ansvaret till IT-sidan. Följden av det har dÄ blivit att det inte funnits nÄgon röd trÄd mellan ledning, projekt och anvÀndare och resultatet blev inte det anvÀndarna förvÀntat sig. Vi anser att IT-projekt Àr speciella, men att just den anledningen gör att man mÄste se till hela problembilden.

Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försÀkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att strÀva mot verksamhetens mÄl. Hur anvÀnder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnÄ högre mÄlkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för anvÀndandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjÀlpa ledningen att nÄ högre mÄlkongruens i sina projekt. Det Àr ytterst viktigt att tillÀmpa styrning av medlemmarna för att uppnÄ mÄlkongruens och styrning förutsÀtter individer, som medverkar i processen, dÀr en individ styr en annan eller flera andra individer.

I denna rapport fÄr du genom att följa ett specifikt projekt veta hur ett byggprojekt kan vara uppbyggt, hur entreprenad inom ett projekt uppstÄr och vad entreprenad innebÀr samt vad din roll som trÀdgÄrdsmÀstare Àr i den hÀr typen av projekt. Rapporten har genom att hÄlla fokus pÄ ett specifikt projekt en röd trÄd som Àr lÀtt att följa för dig som lÀser. Informationen presenteras i text som kompletteras av bilder, detta för att uppnÄ sÄ god pedagogik som möjligt. Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur ett byggprojekt kan se ut frÄn dess början till dess slut. Projektet startar med att en verksamhet, Kulturskolan i Sandviken, lÀgger in ett önskemÄl till tekniska kontoret i Sandviken och avslutas med en slutbesiktning av byggnaderna och deras utemiljö.

Under Är 2002 handskades bistÄndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsomrÄden och i över hundra olika lÀnder. Dessa insatser kan innebÀra alltifrÄn vÀgbyggen i Laos, analys av rÀttssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaÀmbetet för mÀnskliga rÀttigheter i Peru. I större eller mindre utstrÀckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta dÄ de har de karaktÀrsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt Àr, det vill sÀga att de Àr avgrÀnsade aktiviteter som strÀvar mot att uppnÄ en specifik uppgift, har en förutbestÀmd kostnad och genomförs inom en faststÀlld tidsram. Sida Àr dÀrmed en organisation som pÄ en övergripande nivÄmÄste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa sÄ att de gemensamt bidrar till Sidas mÄl om fattigdomsbekÀmpning.

Bakgrund: Vad skulle du sÀga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som nÄgot positivt? Eller skulle du tvÀrtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 Ären varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag anvÀnder projekt för att Ästadkomma förÀndringar i sin organisation. FörÀndring kan dock stöta pÄ hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förÀndra inte Àr motiverade, det blir dÀrför viktigt för företag att förstÄ vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gÄngen gÄr frÄn sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, nÀr det gÀller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill Àven skapa förstÄelse för vilka delar, dels i övergÄngen frÄn linje till projekt, men Àven under projektets gÄng, som Àr viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

IT kan hittas inne i vÄra hem och ute pÄ vÄra företag och sÀgs vara vÀgen till regional tillvÀxt och utveckling. DÀrför satsar numera EU stora summor pÄ projekt likt IT-rÄdgivarna. Detta Àr ett projekt som varit verksamt sedan Är 2003 och som har till uppdrag att, i GÀvleborgs- och Dalarnas lÀn, kostnadsfritt ge rÄdgivning och stöd inom IT Ät företag med behov. En undersökning har gjorts i detta examensarbete Ät IT-rÄdgivarna bland microföretagen i GÀvleborgsregionen. Undersökningen utfördes i form av en enkÀtundersökning och besvarades av 20st.

Bakgrund och problem: I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig frĂ„ga, speciellt inom projekt. E.ON VĂ€rme Sverige beskrev att de inte hade nĂ„got system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev Ă€ven att de hade en databas dĂ€r slutrapporter frĂ„n projekt med lĂ€rdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anstĂ€llda.Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att ge ett förslag pĂ„ hur E.ON VĂ€rme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lĂ€rdomar frĂ„n projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie pĂ„ företaget E.ON VĂ€rme Sverige AB.

MĂ„nga arter av dagrovfĂ„glar har varit och Ă€r fortfarande hotade. Återinplantering Ă€r en vanlig Ă„tgĂ€rd för att restaurera rovfĂ„gelpopulationer. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan hur vĂ€l man följt IUCN:s riktlinjer för Ă„terinplantering och framgĂ„ngen hos projekten. Jag har ocksĂ„ utvĂ€rderat vilka som Ă€r de vanligaste Ă„terinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fĂ„glar.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet pÄ ett produktionsbolag, jag har anvÀnt Filmtecknarna som ett exempel dÄ jag utförde min praktik dÀr. Jag har valt att arbeta utifrÄn de frÄgor som jag sjÀlv vill ha svar pÄ och försökt att pÄ ett sÄ enkelt men ÀndÄ informativt sÀtt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och sjÀlv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gÄ till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur gÄr det till nÀr man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestÀmmer vad som skall göras? - Vem bestÀmmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestÀmmer stilen pÄ produkten som skall levereras? - Hur lÀgger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer frÀmst att anvÀndas? - Vem bestÀmmer nÀr det Àr klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jÀmfört med vad jag trodde innan jag pÄbörjade min praktik..

VÄrt examensarbete har genomförts pÄ företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste Äret har företaget haft motgÄngar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har sÄledes syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nÄtt implementering. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn en, i stort sett, kvalitativ ansats dÀr primÀrdata har insamlats genom metoder sÄsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundÀrdata inhÀmtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer pÄ fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivÄer. Detta har pÄvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gÀller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.