Att arbeta i projekt anses som en engÄngsuppgift som anvÀnds för att t.ex. uppnÄ ett eller flera prestationsmÄtt. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och anvÀnds av olika organisationer och företag för att nÄ optimal vinst. DÄ projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgÄr den inte frÄn problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform Àr dÄ företag har multiprojekt, problemet ligger frÀmst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

I dagslÀget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) lÀggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten Àr att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förstÄelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter pÄ, för att pÄ sÄ sÀtt kunna uppnÄ ett framgÄngsrikt projekt. Rapportensfokus ligger pÄ projektledning och SU-projekt dÀr vi valt att utgÄ ifrÄn projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, förelÀsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgÄngspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÄ det i denna forskningÀr viktigt att ha en nÀrhet till studieobjekten.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations pÄ ABB AB. Studien bygger pÄ tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin bestÄr av tvÄ delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt Àr och vad det innebÀr att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

NÀr Àr en bild fÀrdig och vem bestÀmmer det? Hur viktig Àr en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rÀtt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebÀr att nÄgon annan Àn kreatören avgör om ett projekt Àr slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kÀnda svenska bildskapare intervjuas om deras syn pÄ den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller Àndra det som ritats och utan tillgÄng till förstudier eller skisser..

Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera de kostnader som fÄngas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte Àr att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning Àr analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Att arbeta i projekt Àr historiskt ingen ny företeelse dÄ idén om att strukturera upp arbetet i projektform Àr nÄgot vi burit med ossunder Ärtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras Àr det mÄnga av dagens företag som misslyckas med att uppnÄ de uppsatta mÄlen. Hur kommer detta sig? Idag Àr mÄnga teoretiker inom projektomrÄdet överens om att svaret mÄnga gÄnger ligger i projektets startfas. FörmÄgan att starta projekt anses vara alltför bristfÀllig i mÄnga företag.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer vÀljer att utföra sina aktiviteter i projekt. MÄnga organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock Àr en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast Àr heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

CEEQUAL Ă€r ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bĂ€ttra pĂ„ anlĂ€ggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömĂ€ssiga hĂ„llbarhetsarbete. Systemet utvecklades Ă„r 2003 och anvĂ€ndes fram till Ă„r 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som Ă€r intresserade av att certifiera projekt i andra delar av vĂ€rlden.Syftet med rapporten Ă€r att utvĂ€rdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjĂ€lp av tre fallstudier frĂ„n Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en Äkermark i VĂ€sterhaninge.Projekt FolkparksvĂ€gen, ombyggnation av en 1500 meter vĂ€gstrĂ€cka.Projekt TyresövĂ€gen-SimvĂ€gen, en avsmalning av TyresövĂ€gen frĂ„n  motorvĂ€gsstandard till stadsvĂ€g.          MĂ„let med rapporten Ă€r att:Identifiera förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder för att frĂ€mja hĂ„llbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna för certifiering krĂ€ver.Resultat frĂ„n fallstudierna visar att Skanska har vĂ€l inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbĂ€ttringspotential som kan uppnĂ„s med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssĂ€tt.Merkostnaden av förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna bestĂ„r mestadels av tjĂ€nstemannatid för ett utökat samhĂ€llsengagemang, planering och bevakning av Ă„tgĂ€rder som frĂ€mjar hĂ„llbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lÀrare anvÀnder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att fÄ en bild över dessa lÀrares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet Àr grundat pÄ en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lÀrare samt en skolledare, alla verksamma pÄ samma skola. FrÄgestÀllningarna var utformade sÄ att de kunde ge svar pÄ hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utstrÀckning lÀrarna anser sig kunna pÄverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar Àven litteratur kring det aktuella Àmnet. I England har tvÄ utvÀrderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt bÄde pÄ kort och lÄng sikt.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en sÄ kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö dÀr flera projekt pÄgÄr samtidigt. Trots detta Àr forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad pÄ det enskilda projektet. Projekt Àr i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön Àr endast delvis utredd. Vidare Àr projektledningslÀran starkt fokuserad pÄ standardisering av projektarbetet för att uppnÄ ökad kontroll och precision.

Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och pÄ sÄ sÀtt dra större fördel av att arbeta med BIM. FrÄgestÀllningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt Àven informationsflödet, ut i nÄgra av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka Äsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemomrÄden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen nÀr det gÀller möjligheten att tidplanera bÀttre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?GÄr det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gÄng tyder pÄ att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det gÄr att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nÀmns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bÀttre tidplanering. Framförallt Àr det förarbetet, dÀr nytta, mÄl och BIM-anvÀndning identifieras som framhÀvs som viktigt. Andra förutsÀttningar som nÀmns Àr högre engagemang frÄn projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med nÄgon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrÄn dagens tidplan pÄ sÄ sÀtt att det Àrinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istÀllet för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som anvÀnds idag kananvÀndas för tidplanering av ett BIM-projekt.

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra bÄde för- och nackdelar nÀr det gÀller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring Àr viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att anvÀnda sig av gamla lösningar pÄ nya problem. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilken kunskap som sprids och pÄ vilket sÀtt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregÄngare Kompetensare. Kompetensare 2.0 Àr ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssÀttet och arbetsmodellen frÄn Kompetensare.

Projekt har blivit en arbetsform som Àr vanlig i mÄnga branscher, i mÄnga organisa-tioner och för mÄnga olika uppgifter, och som dessutom ofta Àr det normala sÀttet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa Àr vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De Àr ofta tÀnkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma sÀrdrag, t.ex. likartade projektmÄl, genomförs i samma bransch eller har fokus pÄ vissa aktörer.Undersökningen utgÄr frÄn en modell som bestÄr av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förÀndringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans pÄ ett stiliserat sÀtt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen Àr i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder pÄ att den domÀn som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmÀssiga organisationer och dÀri frÀmst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgrÀnsad domÀn.