Arbetet Àr ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, pÄ Linnéuniversitet. VÀxjö kommun Àr just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanstÀlla hela IT-organisationen för att göra servicen för anstÀllda och medborgare bÀttre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammastÀlla IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar Àr Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förÀndringar har önskemÄlet om ett enklare sÀtt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

Denna rapport bygger pÄ examensarbetet för Högskoleexamen i Medieteknik vid UmeÄ Universitet. Examensarbetet har utförts med Heja! Event- och SponsringsbyrÄ pÄ uppdrag av Olofsfors AB.Rapporten behandlar hur ett projektarbete genomförs, bÄde teoretiskt sÄ som praktiskt i form av svensk och engelsk litteratur och ett genomfört projekt för Heja!s kund, Olofsfors AB. Syftet med rapporten Àr att visa pÄ hur ett projekts genomförande skiljer sig frÄn de teorier som finns att hÀmta gentemot verkligheten.DÄ det inte finns nÄgon möjlighet till fördjupad information om det genomförda projektet utifrÄn de genomförda delarna har en teoretisk referensram tagits fram. Den teoretiska referensramen behandlar en generell projektmodells upplÀgg och ett projekts organisationsstruktur. Den generella projektmodellen har beskrivits steg för steg samtidigt som specificering av rollernas ansvar i organisationsstrukturen faststÀllts.Olofsfors AB beskrivs utifrÄn historia, nutid och framtid.

Inom projektarbete Àr planeringen ett moment som till stor del pÄverkar hur slutresultatetblir. Ett allt större antal företag blir dessutom projektbaserade, det vill sÀga nÀstan allaoperationer Àr organiserade som projekt. [5] MÀngden projektarbete bland dagens företag gör att planeringen Àr viktig för attÄstadkomma bra uppskattningar av tid, kostnader och resurser. Att kunna planera projektenpÄ ett bra sÀtt Àr en viktig konkurrensfördel. Den frÄgestÀllning som rapporten behandlar Àr ?Vilken kunskap och information bör finnasför att projektplaneringen ska leda till ett sÄ lyckat projekt som möjligt??.

Detta projekt drevs pÄ uppdrag av Optikbutiken som behövde en tjÀnst dÀr mankunde betala sin order med hjÀlp av kreditkort pÄ deras aktuella hemsida. Det hÀrprojektet gick ut pÄ att integrera DIBS vilket Àr ett betalsystem för kreditkort.Utvecklingen skedde i Visual Studio miljö. De krav som stÀlldes upp för det hÀrprojektet blev uppfyllda..

PÄ grund av brister i byggbranschen har avtalsformen partnering introducerats i Sverige. Beroende pa? hur mycket erfarenhet inom a?mnet och position de olika aktö?rerna har, upplevs partnering olika.Ett sÀrskilt projekt har följts upp. MÄlet var att underso?ka om besta?llaren gjorde ra?tt val i att bortprioritera ett incitamentsavtal. .

Projektadministration Àr ett administrativt styrmÄtt som anvÀnds i projektverksamhet. Detta genom att utfÀsta en procentuell mÄlsÀttning pÄ hur stor del av de totala projektkostnaderna som fÄr utgöras av interna administrationskostnader. I detta examensarbete undersöks vad som saknas för att göra projektadministration till ett mer funktionellt styrmÄtt samt under vilka förutsÀttningar det Àr lÀmpligt att anvÀnda. Projektadministration analyserades med hjÀlp av SMART ramverket. Ramverket beskriver fem kriterier som ett vÀlutformat mÄl skall uppfylla och i detta examensarbete undersöks hur vÀl projektadministration uppfyller dessa.Examensarbetet har en deduktiv ansats och genomfördes i form av en fallstudie.

Denna rapport Àr en del av mitt examensprojekt och beskriver tvÄ praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag pÄbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i Àmnet och angripa min utgÄngspunkt, Exponera, frÄn tvÄ hÄll. Jag har under min studietid pÄ Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit Äterkommande under studietiden och kÀndes dÀrför som en spÀnnande utgÄngslÀge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gÀller vÄr identitet och kÀnslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och pÄ hur vi vÀljer att visa upp de ting vi har i vÄra hem.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av företaget Stegia AB, som vid examenarbetets uppstart behövde hjÀlp med kvalitetssÀkringen av deras projektprocess. Det som först och frÀmst saknades var en dokumenterad riskanalys. Valet gjordes att införa en riskanalys i form av en FMEA som skulle passa till Stegias projekt som ofta skiljer frÄn varandra i storlek och omfattning. FMEAn har utvecklats med hÀnsyn till den version av Stegias projektmodell, APQP, som anvÀndes vid examenarbetets uppstart och Àr uppbyggd med denna som grund. FMEAn Àr ocksÄ utvecklad för att vara sÄ flexibel som möjligt och dÀrför gÄ att anpassa till flera olikatyper av riskanalyser inom olika branscher.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad Àr en hÄllbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka min förstÄelse för hur planerare kan frÀmja utvecklandet av en hÄllbar stad samt att andra inom samma yrkesomrÄde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska stÀder idag arbetar med hÄllbara lösningar med litteraturstudie som frÀmsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundlÀggande mÄl, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Detta arbete har utförts för att visa pÄ att Àven till synes smÄ hinder och problem inom materialtransporter för vÀgprojekt kostar stora pengar. Alla data Àr hÀmtade frÄn Projekt Rv90 Etapp 3 som Skanska Sverige utförde sommaren 2005 utanför SollefteÄ. Arbetet försöker visa pÄ hur det bör fungera inom byggbranschen gÀllande kalkylering, tÀkt, transport och mottagning jÀmfört med hur verkligheten ser ut idag. Eftersom detta arbete kan göras hur stort som helst med noggrannare mÀtningar och utförligare intervjuer, har undertecknad varit tvungen att begrÀnsa det till den externa materialförsörjning och fördjupning inom de omrÄden som kan kostar mera pengar. Tio personer som dagligen jobbar med detta har intervjuats, för att fÄ deras synpunkter och tankegÄngar kring detta.

Bakgrund: PÄ senare Är har man inom forskningen gÄtt frÄn att se projekt som ett verktyg till att se det som temporÀra organisationer. Genom detta nya synsÀtt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsÀttningar utefter vilka en projektledare har att arbeta frÄn. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall vÄga följa sin ledare Àr existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. DÄ den temporÀra organisationen ger projektledaren bestÀmda förutsÀttningar i dennes arbete borde Àven detta pÄverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen utifrÄn dennes roll och de förutsÀttningar som den temporÀra organisationen innebÀr.

En fungerade erfarenhetsÄterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det Àr isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, dÀr sammatyp av arbeten stÀndigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsÄterföring somde kallar NormallÀgen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pÄgÄrmed att utvidga innehÄllet för NormallÀgen och i dagslÀget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet Àr att undersöka hur erfarenhetsÄterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan anvÀndas som underlag till framtidaNormallÀgen.Arbetet bygger pÄ intervjuer, litteraturstudier och information frÄn Skanska och BoKloksintranÀt.Resultaten visar att den erfarenhetsÄterföring som sker idag oftast Àr muntlig mellanarbetsledningen pÄ olika projekt och dÀr kunskapen Àr personrelaterad.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka tvÄ vÀgledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den hÀr studien handlar om vÀgledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet Àr Jobbgarantin för ungdomar som Àr ett program som riktar sig till unga arbetslösa. PÄ det utvalda projektet arbetar tvÄ stycken vÀgledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vÀgledarna Àr utbildade till studie- och yrkesvÀgledare varför jag har försökt ta reda pÄ hur de genomför sina vÀgledningssamtal.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka risker som finns vid grundlÀggning av smÄhus. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som Äterkom delades in i geologiska, mÀnskliga och ekonomiska faktorer. DÀrefter diskuterades om dessa risker Àven Àr aktuella för smÄhus. Bland de geologiska faktorerna ansÄgs inte markförhÄllanden utgöra en betydande riskkÀlla för smÄhus dÄ dessa antingen Àr vÀlkÀnda eller mindre svÄra att kontrollera pÄ grund av husets begrÀnsade utbredning pÄ marken.

Detta projekt har genomförts för att utveckla en ny dryckesbÀrare. En dryckesbÀrare som utstrÄlar identitet samt förskönar upplevelsen för kunden i butik.Projektet Àr utfört i samarbete med Systembolaget i Visby.Stora summor pengar lÀggs pÄ alkohol och det bör speglas i dryckens hela vÀg frÄn produktion till förtÀring. De kundkorgar som anvÀnds pÄ Systembolaget idag Àr en standardvariant som anvÀnds i de flesta livsmedelsbutiker.Analyser i detta projekt visar att dagens korgar varken passar den som ska anvÀnda dem eller innehÄllet de ska bÀra, vilket kunderna ocksÄ bekrÀftar.En förbÀttring av situationen innebÀr en förhöjning av kundens hela upplevelse av sitt besök i butiken, nÄgot som Systembolaget idag högt vÀrdesÀtter.Varför har dÄ inget redan gjorts?Anledningen, enligt Fanny, Àr vanans makt - besökaren i butiken, kunden, har inte fÄtt se andra alternativ och har dÀrför inte haft nÄgot att jÀmföra med.Arbetsprocessen har inneburit ett antal moment; kartlÀggning av produkter pÄ marknaden, ergonomisk analys av dagens korg, faktainsamling; forskning och studier, kontakt med kunder, idégenerering, tester, kontakt med konstruktör, materialresearch och genomförande i form av CAID-modellering och prototypframstÀllning.Resultatet blev ett förslag pÄ dryckesbÀrare som hÄller innehÄllet pÄ plats, gör det möjligt för bÀraren att bÀra pÄ rÀtt sÀtt och som utstrÄlar avsÀndare..