PÄ Trafikverkets centrala funktion IT anvÀnds Team Foundation Server 2010 för projekthantering. UtifrÄn detta system det Àr det möjligt att fÄ fram mÀtetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjÀlp av intervjuer, vilka av dessa mÀtetal som kan anvÀndas för att visa en relevant bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mÀtetal skulle kunna vÀgas samman för att fungera som en siffra pÄ ett projekts kvalitet/hÀlsa. Till sist utvÀrderas om mÀtetal frÄn TFS Àr tillrÀckliga för att ge en bra bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklings-projekt.

Riskhantering Àr en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mÄl pÄ ett effektivt sÀtt, med avseende pÄ resurser och tid. Det hÀr examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot mÄlet för projektet. Inom omrÄdet för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom omrÄdet skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna.

I takt med att allt större krav stÀlls pÄ lÄg energiförbrukning hos byggnader, ökar Àven vikten av en lufttÀt konstruktion. I samband med detta ökar Àven behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttÀta konstruktioner som klarar eventuella tÀthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB pÄ en av deras arbetsplatser i Grebbestad dÀr det för tillfÀllet byggs bostads- och hyresrÀtter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har anvÀnts i Grebbestad Àr mycket tidskrÀvande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt Àr att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som Àr tidseffektivare Àn den metod som anvÀnds i Grebbestad men som samtidigt ger lÄgt luftlÀckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfÀlligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att fÄ ett tidsperspektiv pÄ arbetet och dÀr varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttÀt respektive metod Àr.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

SammandragDenna studie tar upp problematiken vid införande av administrativa stödprojekt vid Uppsala universitet, frÀmst hur motstÄnd till förÀndring kan motverkas. Problemet definieras genom frÄgan: Hur kan Uppsala universitet effektivisera implementeringen av administrativa stödprojekt? Syftet med denna studie Àr att lyfta fram kritiska framgÄngsfaktorer vid genomförandet av projekt. FÀrdigimplementerade administrativa stödprojekt studerades genom personliga intervjuer med projektansvariga och administratörer pÄ institutioner. UpptÀckterna analyserades med hjÀlp av en processorienterad teori baserad pÄ Demingcykeln.

Studien undersöker möjligheten för tidseffektivisering av materialleveranser med hjÀlp av RFID, radiofrekvensidentifikation. RFID Àr en trÄdlös teknik som anvÀnds för att identifiera föremÄl.För att ta reda pÄ vilka problem som uppkommer pÄ dagens byggarbetsplatser genomfördes intervjuer pÄ fyra olika projekt dÀr Skanska Sverige AB Àr entreprenör. Genom sammanstÀllning av intervjuerna gjordes en kartlÀggning av materialflöden och materialhantering pÄ samtliga projekt. Dessa problem diskuterades dÀrefter med en sakkunnig inom RFID och resultatet visar förslag pÄ hur RFID kan anvÀndas för att uppnÄ en effektivare materialhantering.Huvudförslaget som analysen redovisar Àr tidseffektivisering av mottagandekontroller vid materialleveranser. Genom att anvÀnda RFID finns möjlighet att automatisera mottagningskontroller.

Studien analyserar ett samarbete dÀr frÄgan om kulturmiljöers vÀrde behandlas och dÀr olika aktörer Àr involverade. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att det kan uppstÄ konflikter mellan samhÀllsutveckling och vÄrd av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjÀlp av en aktörsanalys. För att undersöka detta nÀrmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som pÄverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer frÄn de aktörer som har en koppling till fallstudien, LÀnsstyrelsen, RiksantikvarieÀmbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhÄlls Äsikter och uppfattningar angÄende kulturmiljöns vÀrde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utstrÀckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika vÀrden..

MÄnga problem som uppstÄr inom projekt beror pÄ dÄlig kommunikation. Om man pÄ nÄgot vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgÄngspunkt i en beteendevetenskaplig modell. FrÄgor som utretts Àr:1. Hur kan en projektledare kommunicera pÄ ett sÄ individanpassat sÀtt som möjligt?2.

I en sjundeklass utfördes ett projekt som gick ut pĂ„ att utföra en HIV/AIDS-kampanj dĂ€r eleverna skulle delta genom produktionen av kortfilmer som sedan skulle lĂ€ggas ut pĂ„ den nĂ€tverksbaserade mötesplatsen, pĂ„ YouTube. Det centrala syftet var att pĂ„ prov anvĂ€nda Internet och film som hjĂ€lpmedel i undervisningen och samtidigt att nĂ„ fram med information gĂ€llande Ă€mnet. Jag ville granska bland annat vilken ny kunskap samt vilka nya tankar och funderingar eleverna kan fĂ„ kring HIV/AIDS-Ă€mne genom detta projekt och som metod anvĂ€nde jag bland annat en kort nĂ€tverkbaserad enkĂ€t. Eleverna tyckte att projektet var underhĂ„llande och svarade att man lĂ€r sig pĂ„ ett bĂ€ttre och roligare sĂ€tt nĂ€r man arbetar med datorn. Även om projektet var kort kan man summera att genom sitt aktiva deltagande i projektet vĂ€cktes det hos eleverna kĂ€nslor och funderingar och de fick en hel del ny kunskap om HIV/AIDS-Ă€mnet..

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som pÄverkar deras sÀtt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar..

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anstÀllda pÄ ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. DÄ vi med vÄr studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anstÀllda som arbetar i projekt pÄ Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi lÄtit vÄr empiri styra vilka omrÄden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal omrÄden som vi diskuterar i vÄr analys.VÄrt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet pÄ olika sÀtt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivÄn i projektet uppfattar kreativitet frÀmst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare pÄ den övre nivÄn framförallt innebÀr utvecklande av processer och arbetssÀtt.

Syftet med vÄrt forskningsarbete var att genom jÀmförelse av tvÄ projekt som bÄda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssÀtt som vi som blivande pedagoger kan anvÀnda oss av i den ordinÀra skolundervisningen. DÀrigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett lÄngsiktigt perspektiv och för en bÀttre medvetenhet gÀllande kost, hÀlsa och motion i förhÄllande till övervikt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att ta reda pÄ tankar och kÀnslor hos de medverkande i de bÄda projekten. Vi har intervjuat en projektledare frÄn ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever frÄn ett lokalt projekt. I vÄrt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rÄdgivning.