Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÀsta vÄg av Business Intelligence - CorporatePerformance Management - och vilka typ av möjligheter detta koncept kan bidra med nÀrdet kommer till uppföljning av projekt i ett kunskapsföretag som vi kan kalla ?Kusten AB?.Kusten AB finner nÀmligen utmaningar att i sina leveransprojekt identifiera problem ochrisker innan de fÄr negativa konsekvenser för projektets budget, tidplan ellerleveranskvalitet. Till hjÀlp i vÄrat arbete hade vi vÄr akademiska handledare MagnusBergquist samt vÄr handledare pÄ Kusten AB. Det praktiska arbetet bestod avprototypbyggande samt laborationer med hjÀlp av Microsofts verktyg PerformancePointServer. NÀr det kom till valet av metodologi valde vi ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt sombestod av fyra intervjuer, en enkÀt samt evaluering av ovannÀmnda prototyp.

I den hÀr studien som behandlar SödertÀlje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som Àr fungerande för att fÄ ut fler invÄnare pÄ arbetsmarknaden, ska vi ta reda pÄ om projektet har lyckats och hur mÀnniskorna som fÄr ta del av den hÀr hjÀlpen upplever att det har varit. Projektet gÄr ut pÄ att de har ett antal kompetensmÀklare vars jobb gÄr ut pÄ att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjÀlpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande Àr att personerna behöver hjÀlp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan Àven vara att man behöver hjÀlp med att skicka in en ansökan, eller bara en sÄ viktigt del som att hitta rÀtt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda pÄ hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fÄtt hjÀlp.

Coat en kollektion av slow fashion-möbler Àr ett projekt inspirerat av det traditionella herrmodets?tröghet? och dess betydelse för hÄllbarhet. Temat Àr hÀmtat frÄn de lÄngsamma strukturerna iherrmodet med kostymer, skjortor och detaljer, sÄsom manschettknappar."Slow fashion" handlar om att göra succession snarare Àn revolution, att förvalta ett arv medgradvisa förÀndringar, att förflytta det som fungerade igÄr till idag. Det syftar till att förmedla detgenuina, det som det finns en historia bakom och det som inte Àr styrt av dagens trender ochkonsumtionshets. Arbetet vill visa pÄ betydelsen av formval, dÄ ett objekts livslÀngd ofta intesitter i dess material, utan snarare i dess grundform eller proportion.Resultatet Àr kollektionen Coat, bestÄende av tvÄ möbler, en fÄtölj och en stol, skapade för att gekontrast och utrymmet för rummet att verka i sin fulla elegans..

Hur vet man att ett projekt Àr pÄ banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nÄ gaternas specificerade kriterier i tid och med rÀtt resultat? Vilka mÀtpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mÀtas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna sÄ att rÀtt ÄtgÀrder för att styra rÀtt kan sÀttas in om det Àr pÄ vÀg att gÄ fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmÄgan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhÄllas sÄ att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Följande forskningsfrÄgor stÀlldes:1. Vilka indikatorer Àr enligt forskning och ledande praktik lÀmpliga att anvÀnda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera om den nya Arenan kan komma att vara en bidragande faktor till sÀsongsförlÀngning i Kalmar. Eftersom den nya Arenan inte Ànnu Àr fÀrdigbyggd, vill vi undersöka beslutsfattares syn pÄ projektet samt hur ett sÄdant projekt kan komma att pÄverka Kalmar som destination.För att kunna studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier, valde vi i vÄr studie att anvÀnda oss av en induktiv ansats. Den större delen av vÄr datainsamling grundas pÄ kvalitativa intervjuer, vilka vi kompletterade med diverse rapporter och skrivelser pÄ hemsidor.VÄr slutsats i den hÀr uppsatsen Àr att den nya Arenan kan bidra till sÀsongsförlÀngning om verksamheten maxas. För att detta ska vara möjligt bör samtliga beslutsfattare börja spela i samma lag, klara och tydliga mÄl med projektet mÄste sÀttas upp och fokus bör lÀggas pÄ hur ett projekt av den hÀr storleken kan gynna hela Kalmar som destination, inte enbart en av de inblandade aktörerna..

Detta arbete Àr en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som anvÀndes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrÄgasÀtter om detta val var lÀmpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under vÄren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att lÀsaren skall förstÄ den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.

Innan Ärsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som Àr miljöcertifierat enligt LEED fÀrdigstÀllt. LEED stÄr för Leadership in Energy and Environmental Design och Àr en miljöcertifiering som har funnits sedan Är 2000. LEED finns i fyra olika nivÄer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivÄ som projektet nÄr baseras pÄ ett poÀngsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vÄr fallstudie Àr certifierad i nivÄ gold. LEED vÀxer stÀndigt och Àr idag en internationellt vÀletablerad miljöcertifiering.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga de projekt för elektronisk publicering, dÀr forskningsbiblioteken Àr inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det Àr som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var bÄde svenska och utlÀndska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades pÄ situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet Àr ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, dÀr man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förlÀggare av lÀrosÀtenas vetenskapliga information.

Årets utstĂ€llning pĂ„ Konstfack skall inte ha nĂ„gon tryckt katalog. Det skapar ett unikt tillfĂ€lle för oss att göra en sjĂ€lva ? som vi vill. IdĂ©en Ă€r att vi skall skapa ett masterprojekt för varenda elev som tar examen pĂ„ varje institution för att sedan anvĂ€nda detta material till en examenskatalog. Katalogen presenteras sedan i utstĂ€llningen som om den vore ?den officiella?.

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Hantering av regnvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt Àr en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta stÀder. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsÀttningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, frÀmst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med sÀrskilt fokus pÄ trÀd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter pÄ Østerbro förhÄller sig detta smÄskaliga projekt till ett större sammanhang.

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.