Byggherrens hantering av osäkerheter i ett tidigt skede av
projekt
RiskhanteringOsäkerhetshanteringRisk managementRiskanalysRiskvärderingRiskreduktionByggprojektProjektledning
Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats. De har sedan testats vid en intern analys i projekt Trähuset vid Campus Åkroken i Sundsvall. Syftet med examensarbetet var att erhålla kunskaper om riskhantering i byggprojekt samt att finna lämpliga rutiner för detta hos Akademiska Hus Norr. Den valda ansatsen till arbetet var kvalitativ och en helhetsförståelse har sökts genom att deltagar- och åskådaraspekter har förenats. Riskhantering omfattar tre delar, riskanalys, riskvärdering samt riskreduktion. Grundläggande för processen och dess kvalitet är planeringen. För att effektivisera och systematisera arbetet med att hantera risker är det lämpligt att kategorisera dessa. Hur detta görs beror på syftet med analysen. Som stomme för arbetet har Akademiska Hus rekommendationer för riskhantering använts. Bortsett från rutinerna för miljö- och arbetsmiljörisker, hanteras inte osäkerheter systematiskt i projekt hos Akademiska Hus Norr. Kärnan i riskhanteringen är riskanalysen, vilket det finns olika metoder för, kvalitativa samt kvantitativa. Där stora mängder data finns kan de senare användas. I detta fall har en grovanalys valts att användas, vilken tillhör de kvalitativa. Vid genomförandet av en riskidentifiering används samtalsformen dialog. Därefter diskussion för att skapa en gemensam bedömning i gruppen där analysen genomförs. Det har i arbetet konstaterats att stora fördelar finns med att göra identifieringen i grupp, vid vilka begreppet osäkerheter har valts att användas istället för risker. Det i tron att det medger att fler lösningar prövas vilket ger utrymme för möjligheter samt att avstånd tas från de vanligare miljö- och arbetsmiljöriskerna. Det har genomförts två osäkerhetsanalyser i projekt Lindellhallen. Först en intern hos Akademiska Hus Norr med syfte att få en helhetsbild av projektet. Sedan en med den externa projektgruppen, där byggnadens funktionskrav analyserades. Arbetet har sedan använts för att forma ett förslag till rutiner för osäkerhetshantering i projekt. Det har kunnat konstateras att svårigheter finns med att formulera osäkerheter. Det bör göras på ett sätt som inte låser tankar till en lösning utan medger att frågan kan undersökas. Osäkerhetsvärderingarna har baserats på en prioritering av de tre parametrarna tid, kvalitet och resurser. Därmed har en fördelning erhållits av bedömningarna. Det i syfte att styra osäkerhetsreduktionerna till de med stora konsekvenser för prioriterade parametrar i projektet. Åtgärder vidtas genom beslut, och de bör vara adekvata för osäkerheten. I projekt Lindellhallen har detta inte fungerat helt tillfredsställande. En förbättring är att göra osäkerhetshanteringen till en egen fråga på dagordningen vid beslutsmöten. Genomförandet av osäkerhetsanalysen vid projekt Trähuset fungerade bättre än i projekt Lindellhallen. Tre orsaker har lyfts fram som har medverkat till det: planeringen, underlaget samt gruppsammansättningen. Arbetet med att ta fram en fastlagd rutin och införandet av denna hade varit intressant att studera vidare samt den ekonomiska effekten av osäkerhetshanteringen i projekt. Ett sidospår som skulle ha kunnat undersökas är hur processen påverkar bildandet av lärande organisationer vid samverkansentreprenader.