Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att sÀkerstÀlla sin kompetensförsörjning. Det rÄder en brist pÄ fÀrdiga chefer och organisationer behöver dÀrför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjÀlp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av SkellefteÄ kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus pÄ deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa fÀrdiga chefer. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja Àr nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Mitt arbete beskriver tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. NĂ€r man arbetar med barn i behov av stöd Ă€r det viktigt att söka stĂ€rka barnens sjĂ€lvuppfattning och sjĂ€lvtillit genom att utgĂ„ frĂ„n deras starka sidor. Åt- gĂ€rdsprogram upprĂ€ttas under ett möte med elever och förĂ€ldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mĂ„l, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och ansvariga.

HÀlsa och ohÀlsa Àr angelÀgenheter för bÄde den enskilda mÀnniskan och hela samhÀllet. HÀlsopedagogiska programmet Àr en treÄrig utbildning vid Högskolan i GÀvle, studenterna som tar examen dÀrifrÄn kan kalla sig hÀlsovetare. Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar av hÀlsosamhet bland hÀlsopedagogstuderande. Studiens ansats Àr fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hÀlsopedagoger in i yrkesrollen att göra mÀnniskor mer hÀlsosamma? Vad anser dessa studenter vara hÀlsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som gÄr termin fyra och fem pÄ hÀlsopedagogiska programmet vid Högskolan i GÀvle.

The Daily Show Àr ett halvtimmeslÄngt amerikanskt humorprogram som sÀnds pÄ kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, frÀmst om politik, pÄ ett humoristiskt sÀtt med hjÀlp av klipp frÄn etablerade nyhetskanaler.VÄr undersökning syftar till att ta reda pÄ hur The Daily Show förÀndrats efter valet 2008 dÄ Barack Obama valdes till president. Vi har jÀmfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt frÄn hösten 2005 med lika mÄnga frÄn samma period 2009. Extra fokus har lagts pÄ hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gÀstlistor frÄn hela dessa Är, samt tagit hjÀlp av en tidigare studie frÄn 2007 för att se vilken sorts gÀster som fÄr framtrÀda och om det skett nÄgon förÀndring.VÄr studie visar att The Daily Show gÄtt mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utstrÀckning Àn tidigare.

Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.

I det Àldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mÄngfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hÀvda betesmarker och slÄtterÀngar med gammaldags metoder. Men Àr ÄtgÀrderna effektiva och uppfyller de sitt ÀndamÄl? Syftet med denna studie var att Äterinventera 10 stycken provytor frÄn 2002 pÄ gÄrden Brofallet, för att se hur artsammansÀttningen hos kÀrlvÀxter hade pÄverkats av nio sÀsongers Äterupptagen hÀvd. GÄrden ligger helt omgiven av skog, isolerad frÄn annan jordbruksmark.

Mastersexamensarbete i etnologi, 30 hp, VT 2014Inom programmet Kulturarv och modernitet,materiellt och immateriellt under 1000 Är,Göteborgs universitet.

Polismyndigheten har som organisation genomgÄtt stora förÀndringar. För att möta dessa förÀndringar startade Polismyndigheten i SkÄne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-ÄtgÀrder syftade till att skapa en lÀrande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle fÄ nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen Àr att genom en mÄlfri effekt-utvÀrdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera innehĂ„llet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sĂ€ndes i SVT under början av Ă„r 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehĂ„ller för att komma fram till vilken bild av feminismen det Ă€r som representeras.Uppsatsen bestĂ„r av en övergripande forskningsfrĂ„ga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrĂ„gorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur gĂ„r serien tillvĂ€ga för att svara pĂ„ programmets huvudfrĂ„ga ?Ă€r feminismen pĂ„ rĂ€tt vĂ€g? För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys anvĂ€nds.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger pĂ„ bestĂ„r av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehĂ„ll samt teorier gĂ€llande makt och ideologi hĂ€mtade frĂ„n bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras Ă€r den som förekommit i mediebruset ? nĂ„gonting som kan kopplas till Belinda Olsson sjĂ€lv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet Ă€r centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrĂ„gasĂ€tter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlĂ€gga feminismen. FramgĂ„r det vad som Ă€r subjektiva Ă„sikter och vad som Ă€r allmĂ€ngiltig fakta? Detta Ă€r frĂ„gor som funnits med under uppsatsens gĂ„ng.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Relationen mellan bi och mÀnniska Àr sÄ pass gammal att man inte helt sÀkert kan sÀga nÀr den uppkom, men man vet sÀkert att honungsbin varit tÀmjda av mÀnniskan i minst 4000 Är. Under hösten 2006 och vÄren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det Àven oroande rapporter frÄn europeiska lÀnder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan Àr att förlusten av biologisk mÄngfald Àr nÄgot som borde oroa hela samhÀllet och nÀr pollinerande insekter försvinner Àr det sÀrskilt orovÀckande, dÄ detta i sin tur kan ha en negativ inverkan pÄ vÀxters reproduktion.Detta projekt utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord Àr skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primÀra funktion Àr att synliggöra och undervisa i kÀnslan av vad bidöden kan medföra, snarare Àn att vara kommersiellt gÄngbar eller förhÄlla sig till en tydlig mÄlgrupp.

Navtech Àr en internationell leverantör av flygoperationella produkter. Det hÀr examensarbetet utfördes pÄ en av deras produktionsavdelning som kallas Aircraft Performance, i Stockholm. Arbetet bestÄr av framtagning av en manual till en mjukvaruprodukt. Produkten Àr ett program som berÀknar och presenterar flygprestandainformation för start och landning. Programmet tillhandahÄlls med tvÄ anvÀndarmanualer, Userguide och Prepages.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.