Sök:

Sökresultat:

1932 Uppsatser om Programmet för biologisk mćngfald - Sida 18 av 129

Laborativt arbete baserat pÄ casemetodik vid Vetenskapens Hus : Tema: Solenergi i vÄra bostÀder

Detta examensarbete ingÄr i programmet Civilingenjör och LÀrare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet Àr ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrÄn kursen KTEX4N dÀr kursplanen Àr godkÀnd och uppfyller kraven frÄn bÄde civilingenjörsexamen och gymnasielÀrarexamen. I kursen som Àr pÄ 20 poÀng (30 hp) ingÄr 10 poÀng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebÀr att minst halva arbetet mÄste genomföras pÄ plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets Àmne ligger inom Àmnet energi och miljö och dÀrför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

En explorativ studie av TIL-programmet : Fem smÄ berÀttelser av förÀldrarnas upplevelser

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers SÀljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

Ekosystemansatsen : pÄ nationell och regional nivÄ

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

En populÀrvetenskaplig retorikanalys av Landet BrunsÄs

I det hÀr arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet BrunsÄs, med utgÄngspunkt i Torsten Thuréns fem populÀrvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken PopulÀrvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen Àr konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berÀttelser, tankeexperiment samt jÀmförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp gÄr att Äterfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi ocksÄ analyserat de tre programledarna utifrÄn de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har dÀrefter gjort en gestaltande del dÀr vi testat om vi kan anvÀnda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen frÄn Facebook.

"DÀrför skriver vi som vi gör" : En kvalitativ innehÄllsanalys av hur journalister gestaltar politik

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Rekrytering till arbete av studenter frÄn Sport Management-programmet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter frÄn Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gÄtt till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhÄlla anstÀllning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhÄlla anstÀllning inom idrottsrelaterade organisationer Àr:- Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar- Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management- Arbetslivserfarenhet inom idrotten- Brett kontaktnÀt- Att visa framÄtanda - UtÄtriktade och ambitiösa personliga egenskaper.

PersonsÀkerhet i rÀttsprocessen

Skulle du vÄga vittna, stÀlla upp och berÀtta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra ÄtgÀrder frÄn gÀrningsmannen? Det rÄder vittnesplikt i Sverige med ett fÄtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vÄrt rÀttsystem och de har ett stort ansvar. Det Àr viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rÀttsprocess som Àr tillgÀngliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara vÀldigt utsatt för pÄtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.

Studiemotivation inom kÀrnÀmne och karaktÀrsÀmne hos elever pÄ gymnasieskolans teoretiska respektive praktiska program

Det pÄgÄr en skolpolitisk debatt om andelen kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen beroende pÄ om de gÄr ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever pÄ ett gymnasium frÄn den sista Ärskursen dels frÄn ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och frÄn ett praktiskt program, OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen anvÀnde sig av var en enkÀt som tog upp omrÄdet motivation till kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visade att motivationen hos elever pÄ det teoretiska programmet var högre för kÀrnÀmnet Àn vad det var för elever pÄ det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktÀrsÀmne.

Lyftkranars livslÀngd : analys av hur lyftkranars livslÀngd pÄverkas av dess drift samt framtagning av verktyg för konditionsanalys.

PÄ Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar pÄ industriomrÄdet. Syftet med examensarbetet Àr att skapa ett verktyg som hjÀlpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhÄll av traverser som baseras pÄ livslÀngden. En lyftkrans livslÀngd beror pÄ hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den fÀrdas. Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjÀlp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslÀngd för den aktuella kranen.

Biologisk mÄngfald - lÀrares undervisning och elevers insikter i Àmnet

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail..

Return of the weaver

NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..

Rotationer och kvaternioner

NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..

Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Hur kan högre rekreationsvÀrden genereras inom en produktionsskog : en studie inriktad pÄ granskog

MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.

En kartlÀggning av funktionsbrister i First Class ?Med fokus pÄ anvÀndbarhet

Programmet First Class finns tillgÀngligt för medarbetare, lÀrare och elever pÄ Högskolan i Kristianstad för att underlÀtta för dessa tre grupper att kommunicera sinsemellan. FrÄn diskussioner med andra studenter har det framkommit att de inte anvÀnder sig av First Class. Vad Àr det dÄ som gör att det programmet inte anvÀnds? Fokuseringen i denna uppsats har lagts pÄ om det beror pÄ om det Àr dÄlig anvÀndbarhet med tanke pÄ funktionsbrister eller grÀnssnittstolkningar.Denna kandidatuppsats kartlÀgger brister i funktionerna i First Class och ger förslag till förÀndringar eller till helt nya funktioner. Litteraturstudier, intervjuer och observationer genom bandupptagning och videofilmning har gjorts för att kartlÀgga systemet.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->