Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Studien utvĂ€rderar tv-programmet Tungan rĂ€tt i mun, som Ă€r ett retorikprogram för mĂ„lgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att anvĂ€ndas som lĂ€randematerial i svenska grundskolor dĂ„ Ă€mnet retorik ska bli mer framtrĂ€dande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkĂ€tundersökning av sammanlagt 84 barn pĂ„ tvĂ„ mellanstadiefritidsgĂ„rdar; i Stockholm och pĂ„ Öland. Barnen delades in i tvĂ„ lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkĂ€ten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkĂ€t. Denna enkĂ€t bestod av fyra frĂ„gor med öppna svar som rĂ€ttades inför analysen med hjĂ€lp av ett rĂ€ttningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvĂ€rderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de fĂ„r av programledaren Elaine EksvĂ€rd, legitimerad retorikkonsult.

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.

Det primÀra syftet Àr att fÄ veta vad som skett nÀr det gÀller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr vad forskarna menar behövs för att ett sÄdant program ska lyckas. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgÄng, angÄende forskarnas uppfattningar betrÀffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrÀdesvis varit av intresse Àr om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller nÄgra av de kriterier som forskarna menar Àr nödvÀndiga.

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i UmeÄ. PÄ företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s utrÀkningar i form av handberÀkningar och att presentera vad programmetrÀknar. Programmet i frÄga Àr ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns Àvenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon anvÀnder sig av eurokoder och det Àr enligtdessa handberÀkningarna har gjorts.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

ABSTRACT  I den hÀr uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjÀlp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?FÀrjans? sista sÀsong. Syftet var att visa hur det finns andra sÀtt att analysera serien pÄ Àn enbart med hjÀlp av medieteoretiker som Àr kritiska till genre reality-tv som sÄdan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord pÄ bÄten kan ses som karnevaleska. Jag utgick frÄn antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjÀlp av frÀmst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Taltidningen Àr en inlÀst tidning som personer med svÄrigheter att lÀsa en vanlig tidning kan fÄ. Tidningen sÀnds förvrÀngd via radio sÄ att endast prenumeranter skall ha tillgÄng till den. FörvrÀngningen krÀver att prenumeranter har en sÀrskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som anvÀnds idag spelar in tidningen pÄ ett kassettband som sedan kan lyssnas av pÄ vilken bandspelare som helst. Mottagarna Àr dock dyra att underhÄlla och det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ nya.

Den hÀr rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut pÄ att modernisera det existerande programmet MODEST som anvÀnts för att berÀkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger pÄ MODEST.I den hÀr rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att anvÀnda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framstÀlldes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla programmet förklaras och en överskÄdlig bild över den arkitektur som anvÀnts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

Titel: Vad kan ett traineeprogram bidra till? En fallstudie av Sandviks traineeprogramNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Shahram BashiryHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-septemberSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad ett traineeprogram bidrar till. Jag undersöker vad Sandviks traineeprogram har bidragit till sedan programmet startades och huruvida programmet bidrar till kompetensutveckling hos deltagarna och inom Sandviks kÀrnomrÄden.Följande frÄgor analyseras?Vad kan ett      traineeprogram bidra till?Bidrar programmet till      kompetensutveckling?Metod: För att ta reda pÄ svaren har jag genomfört en fallstudie av kvalitativ metod. PreliminÀr data samlades in genom ostrukturerade intervjuer med fyra handledare som har handlett traineeanstÀllda under utbildningen.

I Kimberley, Sydafrika Àr tonÄrsgraviditeter ett utbrett socialt problem. Trots detta finns det inga insatser eller program som aktivt arbetar för att reducera problemet och dess konsekvenser. DÀremot Àr sÄ kallade Life skills-program förekommande i staden. Programmen arbetar för att stÀrka ungdomars sjÀlvkÀnsla, framtidstro och förmÄga att ta hÀlsosamma beslut. Syftet Àr att utifrÄn deltagarnas subjektiva upplevelser av Crossroadsprogrammet ta reda pÄ om programmet kan verka som en förebyggande insats mot tonÄrsgraviditeter.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehÄllet i KrAmi-programmet. För att fÄ fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att anvÀnda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt dÄ vi inte ville anvÀnda oss av hypoteser eller frÄgestÀllningar i studiens inledande skede, dÄ dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre bestÄndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framtrÀtt som de mest centrala för att uppnÄ ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill sÀga kÀnsla av sammanhang.

De flesta har vi nog varit pÄ en fullservicerestaurang, en sÄdan som har serveringspersonal som kommer med menyer nÀr man anlÀnder, som tar bestÀllningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sÄdana restauranger mÄste serveringspersonalen traditionellt sett springa mÄnga vÀndor mellan gÀster, kök, bar och kassaterminal.Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gÀsternas bestÀllningar redan vid borden och dÀrmed spara ett par vÀndor till kassan. Lösningen bestÄr av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt bestÀllningarna till kassasystemet via en trÄdlös nÀtverksförbindelse. AnvÀndargrÀnssnittet har anpassats sÀrskilt för att anvÀndas med pekskÀrm.Denna uppsats beskriver pÄ vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till..

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VĂ€stra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pĂ„ norra Gotland dĂ€r det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnĂ€ringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrĂ„den som Ă€r utpekade bĂ„de som riksintresse för naturvĂ„rd och för vĂ€rdefulla Ă€mnen och mineraler. I VĂ€stra brottets nĂ€rhet finns naturmiljöer dĂ€r mĂ„nga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hĂ€vd och brukade marker. År 2021 berĂ€knas brottet ha nĂ„tt sin brytningsgrĂ€ns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pĂ„ att införa naturhabitat frĂ„n nĂ€rliggande omrĂ„den, slutförs. Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dĂ€r naturen möter det industriella kulturlandskapet.