Sökresultat:
1932 Uppsatser om Programmet för biologisk mćngfald - Sida 12 av 129
Ett estetiskt hus - Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna?
Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de
olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common
location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.
Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten
During the summer 2007 was a scrubber tested at Gruvön papper mill in Grums. The scrubber reduced NOx with 90 % in flue gas. NOx was transferred from the flue gas to a scrubber liquid as nitrate and nitrite. The scrubber liquid needs to be purified from nitrate and nitrite. One possible solution is to clean the scrubber liquid in Gruvön biologic cleaning construction.Microorganisms in the biologic cleaning construction need to assimilate nitrogen. There are environments free from oxygen in the cleaning construction.
Faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program
Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.
UtvÀrdering av övervakningsapplikationen DMCG i SL Access
Syftet med detta examensarbete ?UtvÀrdering av övervakningsapplikation DMCG i SL Access? Àr att vara ett underlag för en ny version av programmet. En kartlÀggning av applikationens uppbyggnad, funktionalitet och grÀnssnitt gjordes. Synpunkter och förslag frÄn operatörer som anvÀnder programmet samlades in och sammanfattas i rapporten.Den nuvarande versionen av programmet har ett antal brister i de tre omrÄdena. Detta presenteras i examensarbetet sÄ att SL kan anvÀnda detta för att skriva ett Àndringsförslag till leverantören ERG.
Min dröm Àr att jobba inom restaurang eller nÄgot : SjÀlvbilden hos nÄgra elever pÄ IV
Det Àr fÄ individer som vÀljer att inte studera vidare pÄ gymnasiet efter grundskolan. Det `valŽ elever har som inte Àr behöriga men vill gÄ pÄ ett nationellprogram pÄ gymnasiet Àr det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra elevers upplevelser av att studera pÄ IV. En kvalitativintervjustudie har anvÀnts och resultatet visar att elevers sjÀlvbild pÄverkas av att gÄ pÄ IV. Respondenterna som gick pÄ IV hade ofta en negativ sjÀlvbild, som pÄverkats av flera olika faktorer.
Implementering av RS232-protokoll
Den hÀr rapporten innehÄller information om hur man skapar en lÀnk mellan en dator och ett minne via en dators serieport. Ett RS232-protokoll anvÀnds för att upprÀtthÄlla den hÀr lÀnken. För att ta hand om minnet samt upprÀtthÄlla kommunikationen med datorn har en FPGA programmerats. Intel hex8 formatet anvÀnds för datan. Ett program för Windows 98 skapades ocksÄ.
Studiemotivation hos elever pÄ individuella programmet : Med sÀrskilt fokus pÄ förÀldrars betydelse
Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.
Att framstÀlla en detaljplan i ArchiCAD: Ett övningsexempel
I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har ett examensarbete i form av ett enklare utredningsprojekt genomförts. PÄ förfrÄgan frÄn MAF Arkitektkontor AB har en utredning om möjligheten att framstÀlla fullstÀndiga detaljplanehandlingar i Graphisofts programvara ArchiCAD genomförts. Detta genom att ta fram en detaljplan i programmet. Idag arbetar planerare pÄ MAF i programmet Focus vid detaljplanering och vid datorstödd detaljplanering pÄ LuleÄ tekniska universitet har Vianova Systems programvara Novapoint anvÀnts. BÄda dessa programvaror har anpassade verktyg enbart framtagna för framstÀllning av detaljplanehandlingar.Tidigare vÀgledande material för hur man tar fram detaljplanehandlingar i Graphisofts ArchiCAD saknades vid uppstart av arbetet.
HÄllbar utveckling i KungsÀngen : ett gestaltningsarbete med fokus pÄ folkhÀlsa, biologisk mÄngfald och ekologisk dagvattenhantering
Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.
Var klÀcks myggen? : KartlÀggning av tillfÀlligt översvÀmmade vÄtmarker i Deje
Sammanfattning Med anledning av stora myggproblem i DejeomrÄdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjÀlp av Jan Lundström och Martina SchÀfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ?Biologisk myggkontroll?, utreda vilka myggarter som förekommer i omrÄdet. Man vill Àven utreda ifall problemen Àr tillrÀckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekÀmpning baserad pÄ BTI[1].Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvÀmningsmygg och en preliminÀr bedömning av tÀnkbara klÀckningsomrÄden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingÄr att med hjÀlp av en digital terrÀngmodell kartlÀgga dessa översvÀmningsomrÄden mer noggrant. I studien utvÀrderas om LantmÀteriets höjdmodell ?grid 2+?, baserad pÄ laserskanning, Àr anvÀndbar i detta syfte.
TrÀd och deras vÀrde pÄ begravningsplatser i urban miljö : en studie av kulturhistoriska vÀrden, biologiska vÀrden samt sÀkerhet
TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning.
I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.
Parkerad biologisk mÄngfald : utveckling av biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala
Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som
fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende
av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade
spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna
uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I
arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till
spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.
Behandlingspedagogiska reaktioner : En granskning av programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds inverkan pÄ studentens beteende gentemot personer med missbruksproblematik
Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvÄrds pÄverkan pÄ studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats anvÀndes frÄgeformulÀr för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaÄrsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds. Resultatet pekade pÄ en pÄverkan av attityder, sociala normer samt tron pÄ den egna förmÄgan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.
Familjehem - roller och relationer
Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..
Individuella programmet- elevers syn pÄ sin studievÀgledning
Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever pÄ individuella programmet ser pÄ studievÀgledaren och den studievÀgledningen de fÄr pÄ skolan. Jag har Àven valt att undersöka hur studievÀgledarna arbetar med eleverna och se om det krÀvs specifika kunskaper frÄn dem nÀr de arbetar pÄ individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren pÄ de frÄgor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn pÄ studievÀgledaren pÄ individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievÀgledaren och eleverna fick mig att förstÄ att det finns mycket att skriva om nÀr det gÀller elever pÄ individuella programmet.
För att fÄ svar pÄ mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod.