Ibland anvÀnds i tvÄ dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie Àr att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvÀrdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss Àr engeografisk grÀns mellan tvÄ olika sprÄkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden frÄn bloggtexterna i en databas.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgrÀnser för hur lÄng tid mÀnniskor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnÄtt maximal tid i sjukförsÀkringen blev man utförsÀkrad och fick ett erbjudande att gÄ ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet gÄr ut pÄ att kartlÀgga individernas arbetsförmÄga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet Àr det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik frÄn arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan visar dock att det Àr en ganska stor del som gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen efterÄt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som pÄverkar möjligheten för deltagare att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handlÀggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera nÄgra sÀrskilda faktorer eller förutsÀttningar som avgör om deltagare i programmet gÄr vidare mot arbetsmarknaden eller gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gÀllande införsel, odling och utsÀttning av frÀmmande biologiskt material pÄ gennivÄ. MÄlet har varit att se hur deras regleringar förhÄller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mÄngfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jÀmföra dem med varandra och konventionsbestÀmmelserna. Frihandeln inom EU gör det svÄrare att, genom tullrestriktioner, begrÀnsa införselrisken av invasiva arter frÄn ett land till ett annat inom EU. De mÄl som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mÄngfald till 2010 uppnÄddes inte. EU:s reglering Àr fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av frÀmmande arter.

Detta examensarbete syftar till att skapa en modulgenerator som automatiskt genererar matchade motstÄnd. Med hjÀlp av sÄdana motstÄnd kan prestandan i integrerade kretsar förbÀttras. Modulgeneratorn som konstruerats klarar av att generera tvÄ eller flera matchade motstÄnd. Programmet skapar med hjÀlp av indata frÄn konstruktören en fÀrdig layout som kan anvÀndas somett byggblock i integrerade kretsar. Examensarbetet har slutförts och programmet har anvÀnts för att generera matchade motstÄnd till tvÄ större layouter vid institutionen för Elektroniksystem..

BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

Studiens syfte gÄr ut pÄ att undersöka en programledares politiska tal frÄn Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte Àr trovÀrdiga, sÄledes att Tv-programmet Àr opÄlitligt och manipulerande. Slutsatsen Àr att Iran aryaee TV Àr ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bÀrare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hÀlsoutbildningsprogrammet Att finna nya vÀgar, vilket Àr rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med Äldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlÀgga i vilken omfattning och i vilken form hÀlsoutbildningsprogrammet Att finna nya vÀgar anvÀnds pÄ Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbÀttring av upplevd sÀkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes bÄde en enkÀt samt en fallstudie. EnkÀten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer pÄ respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.

Research Elektronics Àr ett företag som utvecklar elektroniska system. I sinalösningar anvÀnder de bl.a. Siemens C500 Mikroprocessorer. Företagetplanerar nu att gÄ över till Philips LPC 2292 som bygger pÄ en 32-bitarsARM-kÀrna. Denna mikroprocessor har högre prestanda och Àr merkostnadseffektiv.Uppgiften bestod av att göra ett monitorprogram som bl.a.

I Sverige har vi idag regler som bestÀmmer hur vÄra enskilda avlopp mÄste dimensioneras med avseende pÄ utslÀpp. NÀra hÀlften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anlÀggningar som inte Àr godkÀnda. Enligt Havs- och vattenmyndigheten slÀpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rÀtta med de problem som otillrÀcklig avloppsrening medför samt i strÀvan mot ?en hÄllbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fÄtt i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjÀlp av NaturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd (NFS 2006:7) för att fÄ vÀgledning i beslut om vad som gÀller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushÄll. Avsikten med denna rapport Àr att nÀrmare studera olika reningsmetoder som tillÀmpas inom enskilda avlopp.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

Junttis Åkeri AB i ÖvertorneĂ„ Ă€r ett entrepenadföretag som bland annat har ett antal timmerlastbilar. KörstrĂ€ckan för en lastbil som gĂ„r i skiftkörning kan vara 1500 mil i mĂ„naden och med en dieselförbrukning pĂ„ uppemot 5 liter per mil Ă€r brĂ€nslekostnaderna en stor utgiftspost som varje Ă„keri noga bör följa upp. Junttis ville dĂ€rför ha hjĂ€lp med att ta fram och installera ett dataprogram för att följa upp sina fordons brĂ€nsleförbrukning i syfte att minska deras brĂ€nslekostnader. Denna rapport beskriver design och utförande frĂ„n kravspecifikation till fĂ€rdig lösning av en sĂ„dant program. Programmet skulle medge inmatning av data frĂ„n körjournaler varefter olika rapporter i form av till exempel diagram skulle kunna tas fram och skrivas ut.

I detta projekt har mjukvara till en dator utvecklats, denna mjukvara Àr en prototyp för hur funktionaliteten i en framtida handhÄllen enhet för kommunikation mot LoggerReadOut-programmet bör se ut, samt efterstrÀvas vid vidareutveckling. Under projektets gÄng har dels utveckling av en Android applikation i programmeringssprÄket Java och utvecklingsmiljön Eclipse genomförts. Programmeringen av applikationen för Android har kommit att revideras till utveckling av mjukvara i programmeringssprÄket Python. Den mjukvara som utvecklas i Python utvecklas för att verka som en prototyp pÄ funktionalitet bör se ut i en applikation för Android som detta projekt kan stÄ som bas för.Det program som skapats, smartDustHandheldUnit, hanterar kommunikationen med LoggerReadOut-programmet och mellan dessa tvÄ program kan auktoriserad anslutning etableras, data och information kan hÀmtas samt sÄ kan anslutningen som skapats stÀngas ned. Utöver detta hanterar programmet upp- samt nedladdning till och frÄn tvÄ .php-sidor anpassade för ÀndamÄlet.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivförÀldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt förÀldraskap inför att hÀmta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med Ätta deltagare framkom att det Àr möjligt att jÀmföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gÀller kon-struktion av förÀldraskap och anknytning till sitt vÀntade barn. Studien vittnar om att adoptanter Àr vÀl förberedda för sitt kommande förÀldraskap. Deltagarna uppger att vÀn-tan i adoptionsprocessen Àr svÄr samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende pÄ var i processen de befinner sig.