Sök:

Sökresultat:

1932 Uppsatser om Programmet för biologisk mćngfald - Sida 13 av 129

Att komma vidare i en yrkeskarriÀr : En kvalitativ studie av hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom estetiska verksamhetsomrÄden

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.

Selektivbedömning för en 690V fördelning pÄ SCA Edet Bruk

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Varför, varför inte? : En studie om tvÄ skolors syn pÄ lÀs- och skrivprogrammet Reading Recovery

Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda pÄ varför tvÄ nyzeelÀndska skolor har valt att behÄlla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde pÄ tvÄ skolor dÀr den ena slutade med Reading Recovery för nÄgra Är sedan och dÀr den andra skolan fortfarande anvÀnder programmet. Undersökningen syftar inte till att jÀmföra de bÄda skolornas sprÄkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera pÄ en nyzeelÀndsk skola. Intervjuerna Àgde rum pÄ Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeelÀndska skolsystemet, sprÄkpedagogik samt stödundervisning.

Matematikundervisningen i IB, International Baccalaureate, programmet. En jÀmförelse med svenska program.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frÄgan hur innehÄllen i matematikkurserna pÄ IB programmet skiljer sig frÄn matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehÄllet i kurserna jÀmförs utan Àven timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig Ät. Den lÀttaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies Àr mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods tÀcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stÀmmer bÀst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

DĂ€r Åkerströmmen svĂ€mmar över.

Det gĂ„r att hĂ€vda att Sverige Ă€r förskonat frĂ„n katastrofala översvĂ€mningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse sĂ„som den i Pakistan Ă„r 2010. Samtidigt finns det belĂ€gg för att översvĂ€mningar kommer intrĂ€ffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförĂ€ndringarna fortgĂ„r. I framtiden kommer vi kanske uppleva hĂ€ndelser  sĂ„som den i Arvika Ă„r 2000 som mindre extraordinĂ€ra. I alla lĂ€gen behöver vi veta mer om det nuvarande lĂ€get för att kunna göra förutsĂ€gelser om framtiden.Den hĂ€r studien syftar till att kartlĂ€gga det rĂ„dande vattenföringslĂ€get i avrinningsomrĂ„det Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Var arbetar den kvinnliga kocken?

Som utbildad kock och flitig besökare pÄ restauranger av utvald kvalité, tycker jag mig se att det Àr en övervÀgande majoritet av mÀn som huserar i vÄra restaurangkök. Syftet med denna fallstudie var att ta reda pÄ vad de kvinnor som utbildat sig för ett arbete inom restaurangbranschen arbetar med sju Är efter avslutad gymnasieutbildning. Jag anvÀnde mig av personliga, bandade intervjuer med sex slumpvis utvalda kvinnor frÄn avgÄngsklasserna pÄ HR-programmet Är 2000. Med detta ville jag ta reda pÄ: vad, var och varför de arbetar med det de gör just nu. Sammanfattningsvis visade resultatet av min fallstudie att ingen av de intervjuade kvinnorna arbetar som kock i ett restaurang-varmkök.

RÀttvis implementering för en hÄllbar utveckling. : - RÀttigheter och förhÄllningssÀtt gÀllande urfolk och lokalsamhÀllen

Syfte: Att med utgÄngspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhÀllens rÀttigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mÄngfald undersöka samers nyttjanderÀtt till privategendom. Artiklarna vÀcker en rad intressanta frÄgestÀllningar. Jag kommer koncentrera mig pÄ att diskutera sjÀlvbestÀmmandet och Àgandets legitimitet utifrÄn ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven stÄr samhÀllsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer Àven undersöka Àgande som rÀttighet, dels utifrÄn ovanstÄende men Àven utifrÄn Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rÀttighetsteorier och analyser.

MÀnniskans suverÀnitet över andra arter : En studie om tvÄ miljöorganisationers resonemang angÄende förlusten av biologisk mÄngfald

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of DryzekÂŽs (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998).

Jag kommer att klara det hÀr! : Sex unga mÀnniskors upplevelser av en mellanlandning pÄ IV

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svÄrareatt fÄ ett jobb. LÀsÄret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som Àr obehörig Àr Individuella programmet ett alternativ, dÀr elever under ettÄr kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som gÄr ett Är pÄ det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar pÄ ett nationellt program i högre grad Àn andra, görstudieavbrott.

Urbana vÄtmarker ? Gestaltning av miljöer för vattenhantering, biologisk mÄngfald och rekreation i stadsmiljö

Idag Àr mÄnga stÀder belÀgna lÀngs kusten och nÀr stÀderna vÀxer innebÀr det att stora ytor vÄtmark försvinner. VÄtmarker i urban miljö kan genom rÀtt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal vÀrdefulla ekosystemtjÀnster. Exempel pÄ sÄdana ekosystemtjÀnster Àr vattenrening, omhÀndertagande av stormvatten, kvarhÄllande av nÀringsÀmnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlÀgga vÄtmarker i en urban miljö kan innebÀra ett vÀrdefullt utbyte mellan mÀnniska och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med mÀnniskans förvÀntningar pÄ tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana vÄtmarker lÄgsiktigt ska restaureras och anlÀggas i stadsmiljö krÀvs det att de accepteras av stadens befolkning.

Minst lika bra som den bÀste mannen : En intervjustudie om att vara kvinna i en mansdominerad filmbransch

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Biologisk mÄngfald bland ÄkerogrÀsen. En fÀltstudie av tvÄ Äkrar : en konventionellt och en ekologiskt odlad

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.

Den teoretiska energiÄtgÄngen : TvÄ energiberÀkningar av BlÄsbÀlgen

Arbetet Àr utfört Ät VVS-ByrÄn i VÀxjö AB för att visa hur en mer noggrann energiberÀkning pÄverkar den teoretiska energianvÀndningen jÀmfört med en tidigare gjord energiberÀkning.Genom att samla ihop olika arkitekt- och konstruktionsritningar har vi med hjÀlp av programmet VIP-Energy konstruerat ett sÄ sanningsenligt klimatskal som möjligt. Programmet har Àven bearbetat rekommenderad indata frÄn Svebyprogrammet, Boverkets byggregler och SMHI, samt indata av olika byggnadsinstallationer.Resultatet visar att skillnader i verksamhetsenergi till rumsluft, externfastighetsenergi och tappvarmvatten har störst inverkan pÄ energiÄtgÄngen. BerÀkningarna visar ocksÄ att det fall dÀr köldbryggor Àr modellerade i 2D ger en teoretisk energiÄtgÄng som liknar de uppmÀtta vÀrdena mer Àn det fall dÄ köldbryggorna lÀggs in som ett 20 % pÄslag gentemot ett första Um-vÀrde..

Att skriva med ett syfte. : Hur elever i Är  F-1 möter skriftsprÄket i klassrummet.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

Studie av kantzoner i ValleomrÄdet och VaraslÀtten : Inventering av invertebrater, trÀd, mossor och lavar

Kantzoner Àr omrÄden dÀr olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. OmrÄdena erbjuder hög biologisk diversitet dÄ de Àr en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder sÀrskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen pÄverkas av bredden, lÀngden och strukturen pÄ kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att pÄvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS anvÀndas. I arbetet anvÀndes GIS för att avgrÀnsa omrÄdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa omrÄden.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->