Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

AbstractInformation and information seeking have always been important parts of society. How behavioural patterns of information seeking manifest themselves are partly due to individual prerequisites and partly due to the practice where the seeking of information is conducted.The aim of this study is to investigate a group of newly examined physicians? experiences of information seeking behaviour in their educational practice and in their professional practice. The two practices are related to each other but still very different. This makes it interesting to study whether individuals? information seeking behaviour changes when they move from the educational practice to the professional.The theoretical framework for the current study is a socio-cultural one.

Bakgrund:Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet.Syfte:Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller.Metod:En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats.

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.

Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete.Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har.Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade ?familjesidorna? i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning.Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvården upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvård i tätort eller på landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat ?Att arbeta för patientens bästa, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vård? bildades ur fyra kategorier.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Fastighetsmäklarens yrke bygger på bland annat förmågan att värdera en bostad. För att komma fram till ett värde går fastighetsmäklaren igenom en beslut- och prissättningsprocess. Det finns forskning om värdefaktorer, beslut- och prissättningsprocesser men huruvida en fastighetsmäklare tar hänsyn till detta i sin bedömning är begränsad. Syftet med denna studie är att förklara hur en fastighetsmäklares beslut- och prissättningsprocess ser ut och hur detta i sin tur påverkar värderingen på en bostadsrätt.  I den teoretiska referensramen beskrivs motiven som påverkar fastighetsmäklarens värdering i form av beslutsprocesser, prisstrategier och värdefaktorer I denna studie har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen valdes att utföras med semistrukturerade intervjuer.

Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.