Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar inom palliativ vård i hemsjukvården.Metod: Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemsjukvården deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av det professionella förhållningssättet med palliativa klienter och anhöriga, Arbetsterapiprocessens genomförande i arbetet med palliativa klienteroch Vikten av ett välfungerande samarbete och samverkan med andra professioner.Resultat: Resultatet visade vikten av arbetsterapeuternas bemötande mot klienterna för att de ska få behålla sin integritet och värdighet då arbetsterapeuterna ofta möter klienter i sköra tillstånd. Arbetsterapeuterna poängterar att det är viktigt att inkludera anhöriga i processen dåde är lika delaktiga som klienterna i det som sker. Arbetsterapeuterna arbetar för att det ska bli så bra som möjligt för klienterna och att de ska få göra det som de upplever är meningsfullt och roligt den sista tiden i livet.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor.

Introduktion: Antal regnbågsfamiljer kommer att öka i Sverige, eftersom fler homo- och bisexuellaställer sig positiva till eller planerar att skaffa sig barn. En del studier har gjorts om barn som levermed homosexuella föräldrar. Det finns även en del studier om pappors upplevelse under den tid parväntar barn och under förlossningsvården. Men kunskapen om hur medmammor i ett lesbisktförhållande upplever barnmorskans bemötande på mödravården under den tid de väntar barn ärbegränsad. Studien kan förhoppningsvis bidra till större kunskap och förståelse för medmammor i ettlesbiskt förhållande.

Syftet med detta arbete är att undersöka den fysiska aktivitetens betydelser och effekter, samt hur pedagogerna arbetar med den i skolan. Detta har jag gjort dels för att fysisk aktivitet alltid har legat mig varmt om hjärtat och för att det är en viktig del av mitt framtida yrke och därmed ville jag skaffa mig så mycket kunskap som möjligt inom det område. Studien undersöker hur den fysiska aktiviteten kan främja barn i skolan och vad uteslutning av den fysiska aktiviteten kan leda till dels för det är så att genom positiva upplevelser genom situationsanpassade fysiska aktiviteter kan vi hjälpa barn att utvecklas. En skola med bristfällig verksamhet inom den fysiska aktiviteten kan leda till att barn utvecklar bland annat inlärningssvårigheter. Metoden som använts för att få svar på mina forskningsfrågor var kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma fritidspedagoger på två skolor, tre fritidspedagoger på vardera skola.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ våren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framträder att utbildning uppfattas som något för framtida behov, mot ett yrke där betygen är biljetten in. Vad gäller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, därefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lärare och kamrater samt till inlärningsmiljön- med fokus på hur undervisningen organiseras.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer med åtta huvudtränare inom svensk elitfotboll. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som karaktäriserar en framgångsrik ledare inom svensk herrfotboll på elitnivå. Frågeställningarna var: vilka yttre och inre resurser samt förutsättningar krävs för att lyckas som ledare, vad är det som karaktäriserar en framgångsrik ledare på elitnivå och slutligen vad driver dessa ledare att välja detta yrke? Essensen av undersökningen är de åtta ledarnas kärlek till fotbollen som går som en röd tråd genom alla fyra inbördeskategorierna: passionen till fotbollen, ledarskapets kärna, ledarskapets olika ansikten, och ledarens utsatthet. Kärleken till fotbollen är en gemensam nämnare i ledarnas beskrivning av framgångsrikt ledarskap på elitnivå.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på och diskutera hur tonårsmammor uppfattar sig själva; hur de såg på sig själva före graviditeten och hur de ser på sig själva idag. Hur en människa ser på och beskriver sig själv är ett uttryck för hennes självbild och självförtroende, vilka är beroende av andra människors attityder gentemot henne själv för hur de utvecklas.Mina frågeställningar är därför:? När de ser tillbaka, hur beskriver tonårsmammorna sig själva före graviditeten?? Hur beskriver tonårsmammorna sig själva idag? ? Hur uppfattar tonårsmammorna att omgivningen, såsom anhöriga, vänner och professionella aktörer, har reagerat på deras moderskap och stöttat dem genom graviditeten och i föräldraskapet?? Anser tonårsmammorna att omgivningens reaktioner och stöd påverkat deras syn på sig själva?Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod; internetbaserade intervjuer. Jag har intervjuat 10 tonårsmammor som bor över hela Sverige via MSN messenger. Mitt resultat visar att de flesta av tonårsmammorna beskrev sig själva i positiva ordalag innan de blev gravida och gjorde det också sedan de blivit mammor.

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt?I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande.