During recent years, the labor market has changed. Social media currently plays a larger role within recruitment for both job seekers and employers, while company policies and routines addressing background checks become less strict. The result of these changes are higher demands upon social media users to censure their online image. This study focuses on LinkedIn, which is a website intended to provide users with tools for career development. The study is aimed at user interaction with LinkedIn and how this interaction can influence career development.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lÀrare skall kunna sÀtta grÀnser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/förÀldrar. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig med hjÀlp av en teoretisk modell för att studera denna grÀnssÀttning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgÄngspunkt i undersökningen. Jag har begrÀnsat mig till att endast studera lÀrarens omsorgsansvar för elever pÄ gymnasiet. Studien sker utifrÄn ett lÀrarperspektiv och har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar pÄ vilka goda respektive dÄliga förutsÀttningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger pÄ en litteraturgenomgÄng, tvÄ lÀrarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna anvÀnder samtalet som arbetsmetod pÄ ett professionellt och framgÄngsrikt sÀtt i linje med den metodik som litteraturen föresprÄkar.

Sedan Är 2000 har XHTML tagit över frÄn HTML som standard pÄ webben. Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka om den nya standarden har börjat anvÀndas pÄ webben. Den frÄgestÀllning som gÀller för arbetet Àr tredelad varav den första delen tar upp om det Àr XHTML eller HTML som anvÀnds. Den andra frÄgestÀllningen Àmnar kartlÀgga de anledningar som finns till varför XHTML inte anvÀnds. Den tredje frÄgestÀllningen syftar till att ta reda pÄ om XHTML Àr ett lika bra markeringssprÄk som litteraturen sÀger.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Sammanfattning Studiens syfte Àr att vidga förstÄelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens förestÀllningar om och intentioner i verksamheten visar pÄ olika former för makt och motstÄnd i deras positionering som professionella. De centrala frÄgestÀllningarna för studien Àr: Vilka förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framtrÀder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhÄllande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande stÄr i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt anvÀnds feministisk poststrukturalism i en strÀvan efter multipla förstÄelser av sÄvÀl subjektkonstruktionens processer som stÀllningstaganden och övervÀgande angÄende studiens utformning och innehÄll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

A?mnet a?r musikterapi med hja?rnskadade personer, skrivet inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikho?gskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen a?r att bidra till o?kad kunskap om hur det a?r att tolka och fo?rsta? hja?rnskadade personers sa?tt att kommunicera i en musikterapisituation, da? dessa har nedsatt kommunikationsfo?rma?ga, afasi, sva?rt med empati, ett utsla?tat ka?nsloliv, stel mimik och liknande.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av att utföra uppsÀgningar i samband med arbetsbrist samt undersöka om chefer erhÄllit nÄgon form av stöd i uppsÀgningsprocessen. Deltagare i studien var chefer (n=6) med erfarenhet av uppsÀgningsprocessen. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning intervjuades cheferna utifrÄn en förbestÀmd intervjuguide. Merparten av informanterna upplevde uppsÀgningsprocessen som den tyngsta delen inom chefsarbetet, ett fÄtal av cheferna ansÄg dock uppsÀgningsprocessen som en förÀndring som kan leda till förbÀttring för enskilda individer.Merparten av informanterna ansÄg det Àven viktigt att de hade tillgÄng till nÄgon form av stöd. Chefers förmÄga att agera professionellt samt tillgÄngen till rÀtt stöd vid uppsÀgningsprocessen tycks pÄverka hur chefen upplever att ge ett uppsÀgningsbesked till en anstÀlld..

En positiv eller negativ livsinstÀllning, djur, natur, tro och utbildning, Àr det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fÄtt behandling professionellt, har bearbetat hÀndelserna de varit med om bÀttre Àn de som inte har fÄtt hjÀlp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinstÀllning, i kombination med att de fÄtt professionell hjÀlp av nÄgon, har bearbetat de traumatiska hÀndelser de varit med om bÀttre, Àn personer som har en negativ livsinstÀllning, eller inte fÄtt professionell hjÀlp. NÄgra av personerna som intervjuats har Àven haft stor hjÀlp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vÀn som lyssnat nÀr de mÄtt dÄligt..

Allt professionellt mÀtningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att sÀkerstÀlla att kvalitetskraven uppnÄs, anlÀggningsarbeten Àr inget undantag. DÀrför var syftet att sammanstÀlla de objektspecifika kraven pÄ vÀg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att sÀkerstÀlla kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanstÀlla kraven, frÀmst av dokument som finns pÄ arbetsplatsen. Sökningar pÄ Internet har gjorts frÀmst för att hitta kravdokument som styr handlingarna pÄ arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer pÄ arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda pÄ om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sÄdana fall Àr.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gÀller för vÀg 55. De styrande dokumentens krav pÄ metoder och kontroll styrks av de tvÄ intervjuerna. .