Syftet med studien var att undersöka vad som pÄverkar mÀnniskors deltagande i professionella HR-nÀtverk. Det kan vara intressant bÄde för deltagarnas företag, nÀtverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man vÀljer att delta i nÀtverk. Detta har gjorts i form av en enkÀt som mailats ut till Sveriges HR-förenings nÀtverksmedlemmar. Temana kring frÄgorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. PÄ det inkomna materialet, 38 enkÀter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet pÄverkar engagemang, bÄde som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.

Forskning tyder pÄ att den professionella relationen Àr betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns mÄnga olika faktorer som den professionella mÄste förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhÄlla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nÀtverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar pÄ Hem för vÄrd och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrÄn Grounded Theory för att dÀrefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvÀgning socionomen mÄste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn pĂ„ sjĂ€lvskadebeteende bland unga flickor. SjĂ€lvskadebeteende Ă€r nĂ„got som pĂ„ senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemomrĂ„det samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsĂ€tt berörande tĂ€nkbara funktioner, orsaker och lĂ€mpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vĂ„rdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrĂ„n ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Arbetets utgÄngspunkt Àr den svenska utvecklingen mot en vÀlfÀrdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förÀndrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till förÀldrarnas förmÄga att tillgodose dessa behov var lÄg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. FörÀldrarna försökte hÀvda sina egna intressen och organiserade sig i förÀldraföreningar under MÄlsmÀnnens Riksförbund som frÄn 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhÀlle. Arbetets frÄgestÀllningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Titel: Key Account Management processNiva?: C-uppsats inom a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Rafal Mahdi & Sofia NilssonHandledare: Akmal Hyder & Zahra AhmadiSyfte: Syftet med denna studie a?r att ja?mfo?ra hur en KAM-process kan skilja sig mellan stora och sma? fo?retag inom B2B marknad.Datum: 2015-06-03Metod: Studien bygger pa? en abduktiv ansats. Vi utfo?r en multipelfallstudie med en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomfo?rs och utformas med hja?lp av en operationalisering som grundar sig i den vetenskapliga teorin.