Sök:

Sökresultat:

1239 Uppsatser om Professionella nätverk - Sida 45 av 83

Interkulturell kompetens i socialt arbete : svenska socialarbetares uppfattningar av interkulturell kompetens och utmaningar

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Folkmusik pÄ tvÀren - En studie av spelteknik pÄ den Ättaklaffiga traversflöjten i irlÀndsk och bretonsk folkmusik

Title: Playing techniques of the eight-keyed traverso in Irish and Breton traditional music. The dissertation examines basic aspects of playing techniques of the eight-keyed traverso, as it is used in Irish and Breton traditional music. The background material consists of four interviews with four professional flute players as well as literature that considers the subject from different perspectives. The results reveals a consensus between those of the informants that are mainly playing Irish music while the informant that is mainly playing Breton music has a different approach to several of the technical aspects examined.Examensarbetet behandlar grundlÀggande spelteknik pÄ Ättaklaffig traversflöjt inom bretonsk och irlÀndsk folkmusik. Studiens underlag bestÄr av intervjuer med fyra professionella flöjtister samt av litteratur som belyser Àmnet frÄn olika perspektiv.

Att vara förÀlder till ett barn med autism Àr som att driva ett företag : en intervjustudie med fem förÀldrar hur de upplever sin livssituation

Idag anser de flesta professionella vÀrlden över att autism Àr en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar vÀrlden annorlunda Àn andra. Det mest utmÀrkande draget hos dessa barn Àr att de har svÄrt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förstÄelsen för hur förÀldrar till ett barn mellan Äldrarna noll till tolv Är med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem förÀldrar till barn med detta funktionshinder.

?Det krÀvs inte mycket för att man ska falla? - en kvalitativ studie om förÀldrar som har barn med autism

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Personlig assistans - Insatsen, yrket och utbildningskraven

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

?Jag har sett att det har funnits hela tiden...men det Àr ingenting jag har nÄgot belÀgg för? : lÀrares röster om barnfattigdom i förskola och grundskola

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Automatiseringens m?ngsidiga p?verkan p? f?rs?rjningsst?d - Socialsekreterares upplevelser av en socialtj?nst i f?r?ndring

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

ASI - verksamt eller vÀrdelöst? : En kvalitativ undersökning om personalen pÄ socialtjÀnstens tilltro till bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index)

Evidensbaserad praktik inom socialtjÀnsten förutsÀtter att de professionella stÀller sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och anvÀndandet av bedömningsinstrument. I vÄr studie undersöks vilken tilltro socialarbetare pÄ vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien Àr en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frÄgestÀllningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handlÀggare, en projektledare samt enhetschefen pÄ verksamheten. Forskning visar att handlÀggare upplever olika fördelar och nackdelar i anvÀndandet av ASI.

Familjeförskolan: en utvÀrdering av förÀldrastödet

Att vara förÀlder Àr en lÀtt uppgift till dess man fÄr egna barn, det Àr dÄ förÀldern inser att teori och praktik inte alltid Àr detsamma. DÀrför Àr det viktigt att ha möjlighet att vÀnda sig till professionella rÄdgivare sÄ som Familjeförskolan. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera Familjeförskolan för eventuell utveckling och utökning av den permanenta verksamheten inom Familjeförskolans mÄlsÀttning. Hur motiverar vi förÀldrar att stÀrka sin förÀldraroll? Kan vi förbÀttra sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet? GÄr det att hjÀlpa förÀldrar i det sociala samspelet? Hur bryter vi social isolering? För att undersöka detta anvÀndes observationer och halvstrukturerade intervjuer som instrument.

Patienters erfarenhet av prehospitalt bemötande - En patientstudie, hur patienter upplever ambulanspersonalens möte

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av ambulanspersonalens bemötande. Valet av Àmnet blev synligt under vÄra fÀltstudier dÀr det upplevdes bÄde bra och mindre bra bemötande. Metoden som har anvÀnts var kvalitativ intervju med patienter pÄ ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Det framstod fyra olika kategorier ur det analyserade materialet vilka var: trygghet, tillit, förnedring och utelÀmnande.

NÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede

Bakgrund: Ett vÀxande antal svÄrt cancersjuka mÀnniskor föredrar att vÄrdas i hemmet. NÀrstÄende Àr en sjÀlvklar del av modern palliativ vÄrd, och det Àr en central uppgift för den palliativa vÄrden att stödja Àven dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar anvÀnts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att nÀrstÄende hade behov av stöd i den vÄrdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.

Stöd till nÀrstÄende efter en persons sjÀlvmord : 66 nÀrstÄendes erfarenheter & reflektioner

SjÀlvmord Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Personer som begÄtt sjÀlvmord lÀmnar efter sig nÀrstÄende med en stor sorg. Syftet med studien var att undersöka huruvida nÀrstÄende till personer som begÄtt sjÀlvmord fÄr det stöd som de önskar.Studien Àr baserad pÄ en kvantitativ metod genom ett webb-baserat frÄgeformulÀr med 66 deltagare. Urvalet utgÄr ifrÄn en kontakt med en ansvarig för anhörigorganisationen SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd). Resultatet analyserades sedan med en kvantitativ deskriptiv statistik och kvalitativ innehÄllsanalys.

FörvÀntans betydelse : - en studie om femÄringars förvÀntningar pÄ förskoleklassen och sexÄringars upplevelser av verksamheten.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

VĂ„rdval inom LARO

Bynke, G. & Johansson, R. VÄrdval inom LARO (LÀkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Examensarbete i Socialt arbete 15/30 högskolepoÀng. Malmö Högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, Institutionen för socialt arbete, 2013. Det svenska vÄrden hÄller pÄ att förÀndras dÄ allt fler företagsinspirerade idéer har börjat föras i den offentliga förvaltningen.

Jag hoppade av skolan. Och? I'm a Dropout. So what?

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->