Syftet med denna uppsats är att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framställts i 00-talets musikjournalistik. Tanken är att, genom en fallstudie, uppmärksamma genus som en pågående konstruktion och visa hur denna konstruktion återkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framställningen av de olika könen. Journalistens språkstil och fokus i texten varierar beroende på den intervjuades kön då kvinnor beskrivs utförligt, både till det yttre och hur hon är som person, medan det fokuseras på musiken snarare än personligheten när det gäller manliga artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förväntningar på den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen är det motsatta. Detta är ett inslag som sällan förekommer i reportage om manliga artister, där istället frågor om politik och ekonomi får utrymme.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Internationella uppdrag är en utmanande upplevelse för de individer som åker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriärcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgår från en narrativ analys och metod, där intervjuer använts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berättelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat på ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förändras, kulturellt eller professionellt, eller både professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förändrats.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

The purpose of this study is to investigate the Swedish Public Relations and Communication profession from the Stockholm Accords point of view. The Stockholm Accords are an attempt to reflect Public Relations and Communication Management practice as it stands today and to provide a global common ground for the practitioners.The method used for this study is a quantitative research method conducted by a web survey answered by more than 400 Swedish communication managers. The questions posed were examining these managers view of their profession compared to the Stockholm Accords.The research shows that the Swedish way of implementing communication in the organization broadly corresponds to the Stockholm Accords when it comes to internal and external communication. However, there are some areas where Swedish communication practice diverges from Stockholm Accords. The issues which link governance, management and sustainability to communication have a much wider distribution of responses.

Svenskt Näringsliv ville att regeringen skulle undersöka frågan om revisionspliktens avskaffande och begärde därför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig då lagen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvärldsförändring för revisionsbyråerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyråerna gör för att möta denna. Vi vill också försöka förklara varför revisionsbyråerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de åtgärder de gjort, och vad det beror på. För att undersöka hur revisionsbyråerna möter den kommande omvärldsförändringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebär, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkätundersökning.

Syftet med studien är att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i två kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien är att dyslexiutredningar utförs på olika sätt i olika kommuner beroende på hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien använder LOGOS som en bas när de utreder dyslexi och deras erfarenhet är att det är en bra grund att utgå ifrån. Utöver det används intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen är om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

This is a qualitative interview study about intellectually disabled parents and their children. I have conducted interviews with six professional staff who have some experience working with intellectually disabled persons. In my investigation I used vignettes and those I interviewed had to read the same story about Anders and Britta in preparation for the interview. The six persons whom I interviewed were: a midwife at a mother care centre, a nurse at a child health centre, a social welfare officer at a rehabilitation centre, a "LSS administrator" at a local authority, and two social welfare secretaries. One of the two welfare secretaries works to assess the social situation of children and the other one works with fostercare.The conclusion that I have drawn is that the relationship between intellectually disabled parents and their children is very important.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Aktiviteter är betydelsefulla för ungdomar som vistas på institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsättning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förändra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhället. Syftet med denna studie är att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som är placerade på institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas på institution. Studiens metodansats bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som tjänstgör på ett HVB-hem (Vård och boende) för ungdomar.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.