IntroduktionMissbrukets komplexitet försvårar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstånd till att söka hjälp. Faktorer som livsvillkor förklarar bättre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och påverkas av kulturens gemensamma värden och människosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrån en missbrukares livsvärld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnå en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvärld användes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

Distriktsjuksköterskan träffar kontinuerligt patienter som är intresserade avlivsstilförändringar för att må bättre och förebygga sjukdom. Genom ett hälsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgår man från individens egen motivation till förändring för bättrehälsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI är en metod som motiverar patientens inre vilja till förändringoch är effektivare jämfört med traditionell rådgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förståelse om patientens egen hälsokännedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförändring.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill säga där alla siffror inte beror på modeller eller byråspecifika regler, utan där revisorn snarare använder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger på ett antal kvalitativa intervjuer där frågor gällande väsentlighetsbedömningen ställts om både teknikanvändning, praktiskt tillvägagångssätt, byråspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna är gjorda på byråer av varierande storlek i stockholmsområdet där alla respondenterna huvudsakligen arbetar med ägarledda aktiebolag. I våra samtalande intervjuer har vi ställt frågor rörande tillvägagångssätt, teknikanvändning i samband med fastställande av väsentlighetsnivå. De har fått tillfälle att dela med sig av sin syn på revision samt hur revisionsarbetet förändrats den senaste tiden.

Vår studie baseras på en kvalitativ undersökning. Syftet är att ta reda på indiska ungdomarserfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa utifrån sexualundervisning som den indiskaicke-statliga organisationen (NGO) MAMTA implementerat. Detta då sexualundervisninginte är en del av utbildningsväsendet i Indien. Vi vill även undersöka hur lärare på en skolaoch hur professionella på MAMTA resonerar kring samma ämne. De metoder vi använder förvår datainsamling är fokusgrupper med ungdomar och enskilda intervjuer med deprofessionella på MAMTA och lärare på skolan.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Detta är en kvalitativ studie om fenomenet återhämtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet återhämtning, hur återhämtning påverkar hälsan och motivationen samt att titta närmare på de faktorer som påverkar socialarbetarens återhämtning. Vi har valt att avgränsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har använt oss av har varit halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och har utgått från fyra huvudfrågeställningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en längre tid inom socialt arbete och som fortfarande är motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjälar.

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens ställning ochutrymme på grundskolor i Växjö kommun. Jag har valt att både fokusera på skolor som har dansundervisning på schemat och där dans ingår som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som ämne i skolan uppskattas av både elever och lärare. Främst ses dansen som ett bra komplement till de andra ämnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Bakgrund: När allt fler lever längre ökar sannolikheten att möta livets slut vid en hög ålder. Att dö i hemmet är ett önskemål hos många personer i livets slut och deras närstående. Allt fler personer i livets slut vårdas i dag i hemmet och det är troligt att denna trend kommer att öka i framtiden. När palliativ vård utförs i hemmet förutsätter det ofta att det finns en närstående som kan fungera som vårdare. Konfronterandet med döden innebär vanligtvis en svår livssituation, som kan vara den närståendes första riktiga möte med döden.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare. För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk. Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare.