My purpose with this study was to research how a few teachers work with the children in preschool class to achieve a group that the children feel safe and comfortable with. Every human being has got the need to feel safe and with this study I want to illustrate the importance about working to achieve safety for children in preschool class, and environment that is new to them. In order to try to get answers to my research questions I have interviewed five preschool class teachers. The results showed that the teachers work in a way that makes the children feel safe by helping them establish the daily routines and common rules for the preschool class. They also let the children in the preschool class get to know each other and other children in the school by play and shared activities.

Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport år 2009 har brukandet av alkohol ökat de senaste 15 åren. Detta har gjort att kontakten med patienter med alkoholproblem har ökat inom hälso- och sjukvården de senaste åren, vilket ställer krav på sjuksköterskans bemötande och kompetens i mötet med denna patientgrupp. Syftet var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande av patienter med alkoholproblem i somatisk vård. Metoden i litteraturstudien utgick från artikelsökning i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. Arbetet har följt Fribergs rekommendationer för uppsatsskrivning och kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts på två frågeställningar:? Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun.Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde..

Denna uppsats behandlar hedersproblematik där unga kvinnors röster är i fokus. I uppsatsen berättar fyra respondenter som själva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och våld. De har begränsats i sin vardag och levt med en hotbild från den egna familjen. Även två skolkuratorer har intervjuats.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser.

Den 31 mars 2006 genomförde jag min examenskonsert ackompanjerad av Spårvägen Malmö. Efteråt började jag fundera på om orkestern fick ut lika mycket av själva konserten och förarbetet som jag. För att ta reda på detta genomförde jag en enkätundersökning med orkestern samt intervjuer med utvalda musikanter. Arbetet tar upp relationen mellan amatörer och professionella och hur man väljer repertoar i en amatörorkester. I resultatkapitlet redovisar jag enkäten och intervjuerna.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande som finns i den fria leken för treåringar på förskolan. Studien vill också synliggöra pedagogens roll för att öka barnens möjligheter till lärande genom den fria leken. Metoden för studien har varit att samla in empiri genom videoobservationer. De deltagande barnen observerades i den fria leken och därefter kategoriserades och analyserades datamaterialet. Det insamlade materialet analyserades i förhållande till såväl ett psykologiskt, biologiskt perspektiv på lek som ett socialt, kulturellt perspektiv.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmässigt och socialt genom relationen till hästar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullständig observatör har genomförts och innehållet i två hästböcker har studerats. Dessa hästböcker är en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfälle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framträdande är att de utvecklas fysiskt men också att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmåga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism så mår de väl och blir harmoniska.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt? Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på.