Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Att bemöta människor är en konst. Att bemöta med respekt och värdighet bör ingå i förskollärarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut så. Vad är det då som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förståelse av bemötandets konst utifrån erfarna pedagogers berättelser om vad som format deras syn på bemötande och sätt att bemöta andra.

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

The purpose of this study is to find out how the teachers in preschool work with mathematics. How educators working to promote children's mathematics learning and how educators visualize math work. How they plan, implement and document the work of mathematics. I also want to find out how legal guardians perceive their children's mathematics learning in preschool.I have chosen to do interviews with the educators and survey legal guardians to make visible the work of mathematics in kindergarten. I interviewed six teachers who work at both younger and older children department.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet åldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med åldersblandade barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Pedagogerna som deltagit i min enkät har erfarenheter av både åldersblandade och åldersindelade barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att åldersblandade barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förälder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport är att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. Vår teori tar upp hur kommunikation sker mellan människor och vilken betydelse den har för vår vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollärare i kommunala förskolor samt lämnat ut enkäter till föräldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser på den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och föräldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men även vilka omständigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.