När en organisation inför distansarbete blir tillfällena till kommunikation ansikte mot ansikte på arbetsplatsen mer begränsad än tidigare.I denna undersökning har jag därför studerat hur kommunikationen påverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt både den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att få fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att få fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har påverkats av distansarbete. Dels har jag även studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda på deras åsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det är viktigt för organisationen att noga gå igenom de förändringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera användandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förändringsprojekt. Problematiseringen utgår ifrån fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgående genusperspektiv. En kvalitativ metod har använts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att återföra den kunskap de har förvärvat under programmet till sina verksamheter. Med hjälp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förändringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail.The analysis suggests the following:? A professional changing industry will become professional again.? The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education.? Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat..

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som är ett helägt dotterbolag till JM AB. JM AB är ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gått ut på att hjälpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbättringar.Erfarenhetsåterföring handlar om att samla in och återanvända de erfarenheter och kunskaper som kommer från olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgångspunkt för förbättringar av det framtida arbetet.Det finns i nuläget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsåterföring skall genomföras vilket är en stor brist i organisationen. För att förändra detta bör företaget sträva efter att bli en lärande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall läggas upp..

Syfte och ForskningsfrågorSyftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som påverkar detta, samt hur manageryrket har påverkats av den förändring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nå upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrågor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad påverkar detta?Hur påverkar nya förutsättningar managerns roll och relation till artister?MetodVår forskning har haft en induktiv ansats då vi ville utgå ifrån empirin och låta de intervjuades berättelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod då vi ville få en bild av hur våra intervjupersoner själva upplevde sina roller och relationer. Vår empiriska studie består av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se väldigt olika ut från fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affärsmässiga delarna av artistskapet.

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer.Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod förmarknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationensmålsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ettverktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar tillmotivation.För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning.Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av deninsamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen.Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen påLänsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligtmotiverar personalen.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

The purpose of this study was to describe experiences in daily social life of parents of children with psychotic illness. Five parents with long-term experience of psychotic illness have been interviewed. The frame of reference in emotion theories of Thomas Scheff and Randall Collins have been used to analyze the results. The study is qualitative and has a phenomenological approach to shed lights of meanings in daily social life. The following meanings was found: Openness with certain reservation shows that honesty is important for the feeling of solidarity, Social expectations in daily life describes the parents´own expectations as well as expectations from others.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

 This thesis is based upon the assumption that in Swedish school today it is a wide gap regarding the information flow when pupils are switching school. This was one of the reasons Skolverket published a report clearly stating that this is the case. The purpose of this thesis is to examine and describe how teachers are working in a teacher team at transitions to see and understand what their work may mean individually, in a group and to the school as an organisation. The questions at issue is to see how the teachers cooperate during transitions and how they notice students in need of extra support and students level of knowledge during transitions. The two last questions at issue is first to see how teachers approach parent?s expectations on the school and the teachers, secondly it is to examine what implications their work will have on the school.

Allt fler organisationer strävar idag efter att skapa mångfald på arbetsplatsen. Tidigare forskning indikerar positiva effekter för de organisationer som har lyckats med implementeringen av mångfaldsinitiativ, såsom förbättrat finansiellt resultat och ökade marknadsandelar till följd av en bredare kundbas. Implementeringen av mångfaldsinitiativ är dock förknippad med en hel del svårigheter. Tidigare studier har bland annat visat att organisationens storlek, begränsad tillgång till resurser och en oförmåga att acceptera mångfaldsinitiativ kan utgöra barriärer till en lyckad implementering. Syftet med studien är således att utforska de största barriärerna till att implementera centrala mångfaldsinitiativ i en stor organisation.