Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer..

Problem: Vår uppfattning om forskningsläget kring småföretag och kompetens är att fokus främst ligger på småföretagens problem med att få tillgång till och utveckla kompetens. Samtidigt går det inte att bortse från att det redan finns mycket kompetens i småföretag. En ökad förståelse kring denna kompetens tror vi kan gynna både små och stora företag. Framförallt tror vi att mindre företag just på grund av begränsade resurser kan ha en bättre förmåga att utnyttja den kompetens som redan finns. Det är emellertid få studier som granskar hur kompetens i småföretag kan synliggöras.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

Individer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF), IK<70, tenderar att ha lägre självkänsla än individer utan IF. Låg självkänsla korrelerar med psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och ätstörningar. Global självkänsla, en individs generella uppfattning av sig själv och sitt värde, påverkar och påverkas av undergrupper, såsom idrottslig kompetens (Shavelson, Hubner, & Stanton, 1976). Studier utanför Sverige visar att deltagande i organiserad idrottsverksamhet ökar global självkänsla och idrottslig kompetens hos individer med IF. Denna studies syfte var att undersöka självkänsla och idrottslig kompetens hos idrottare, 16 år och äldre, inom Special Olympics i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare mäter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jämförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjänstetillsättning. I denna undersökning har jag använt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare på privata företag i Luleå kommun samt en enkätundersökning med arbetssökande i Luleå kommun. De teoretiska utgångspunkterna är socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar på att begreppet social kompetens är en förmåga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya människor på ett respektabelt tillvägagångssätt.

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Utbildningsväsendet i Sverige går alltmer mot ?framtidens läromiljö? vilket innebär att IT får enmer framträdande roll i undervisningen. Partille kommun har därför utrustat 400 elever med en egenbärbar dator på tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad läromiljö.Syftet med den här studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens påverkas avatt ha en personlig bärbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation på skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkätundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever från de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens påverkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgänglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.

Övervikten är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. För att påverka detta hälsotillstånd är motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mål. Genom att stödja den enskilde med att sätta realistiska och uppnåbara mål kan sjuksköterskan underlätta förändringsarbetet. Målet med beteendeförändring är att uppnå förändringar som medför positiva hälsoeffekter för den enskilda individen.

Titel: ?Do you have the feeling? ? En studie i rekryterares användande av känslan i en rekryteringsprocess?Författare: Henrik Hagström och Robin UllströmHandledare: Annika SchillingProgram: Human Resource Management, Vårterminen 2014 , LinnéuniversitetetNyckelord: Rekrytering, magkänsla, känsla, rekryteringsprocess,   Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att visa rekryterares inställning till ?känslan? och hur den används i en rekryteringsprocess.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats med en kvalitativ strategi. Antalet kvalitativa intervjuer som har genomförts är sju stycken med personer med rekryteringsansvar.  Teori: Vi har behandlat teorier kring hur en rekryteringprocess teoretiskt bör se ut, Vi har även sett till olika typer av kompetens och hur magkänsla, känsla och intuition spelar in i människors agerande och tyckande. Då teori om just magkänsla är svår att komma över har vi likställt intuition och Professionell kompetens med magkänsla.Empiri: Uppsatsens utgångspunkt ligger i det empiriskt insamlade materialet som består av det primärdata vi samlat in.