Sök:

Sökresultat:

703 Uppsatser om Professionell byrćkrati - Sida 10 av 47

Vad krÀvs av mig för att bli en professionell sÄngerska?

Förpackningen blir viktigare och viktigare och Ă€r ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i smĂ„ familjeföretag.PersgĂ„rden Ă€r ett litet familjeföretag som Ă€r belĂ€get ute pĂ„ Visingsö och de sĂ€ljer ekologisk mĂŒsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet PersgĂ„rden har idag Ă€r att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma kĂ€nsla och förmedlar deras kĂ€rnvĂ€rden. I och med det har vĂ„rt arbete gĂ„tt ut pĂ„ att göra en re-design av PersgĂ„rdens förpackningar.VĂ„rt frĂ€msta syfte var att förĂ€ndra PersgĂ„rdens befintliga förpackningar för att de skulle fĂ„ ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lĂ€ttare skulle kĂ€nna igen alla förpackningar i serien. Syftet var Ă€ven att PersgĂ„rdens förpackningar skulle sticka ut frĂ„n andra liknande produkter pĂ„ marknaden. Syftet var ocksĂ„ att fĂ„ en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning gĂ„r till.

Hemmastudio eller professionell studio : Hur stor Àr skillnaden mellan det billigaste och dyraste

Jag har i det hĂ€r arbetet gjort en analys av skillnaden mellan analog och digital summering avljudspĂ„r. Analyserna gjordes med avseende pĂ„ frekvensspektrum, transientrespons och fasdifferens.Det gjordes genom att jag skrev och spelade in tvĂ„ lĂ„tar att anvĂ€nda till analyserna, mixade dessaoch körde ut till 24 separata ljudspĂ„r per lĂ„t. De summerades sedan pĂ„ tre olika mixerbord och i treolika mjukvaror, för att sedan med Adobe Audition analysera hur frekvensspektrum,transientrespons och fasdifferens Ă€ndrats. DĂ€refter gjordes genomsnitt för de analoga och de digitalasummeringarna för att se om det fanns nĂ„gra skillnader dem emellan. Även om det fanns gott omskillnader mellan mixerborden sĂ„ var fasdifferenser det enda som var genomgĂ„ende för alla analogasummeringar mot de digitala..

Sjuksköterskans stöd till kvinnor med bröstcancer : en litteraturstudie

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

RÄn och krishantering inom detaljhandeln : Upplevelser hos individer som drabbats pÄ arbetsplatsen

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.

Kommunal Revision- En studie av kommuners revision med utgÄngspunkt i de förtroendevalda revisorernas oberoende.

Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Att spela transponerat frÄn noter : - en kvalitativ undersökning

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tÀnka anvÀnds dÄ en person transponerar en notbild, och i sÄ fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument pÄ högamatörnivÄ och i nÄgra fall professionell nivÄ. UtifrÄn resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? dÄ man tÀnker sig en annan skrivennot och kan lÀsa av den.

Professionella som byter bransch : Hur vill de bli styrda?

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail.The analysis suggests the following:? A professional changing industry will become professional again.? The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education.? Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional.

Revisorns icke finansiella beroende : en experimentell undersökning av klientidentifikation

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utstrÀckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstÄ genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter pÄ revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan pÄverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. SÄledes har vÄr problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta pÄverkar revisorns objektivitet? Hur pÄverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkÀtundersökning som skickades ut till 1200 godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkÀten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Med hjÀrta, sjÀl och öron : om managerns roll och relation till artister.

Syfte och ForskningsfrÄgorSyftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som pÄverkar detta, samt hur manageryrket har pÄverkats av den förÀndring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nÄ upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrÄgor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad pÄverkar detta?Hur pÄverkar nya förutsÀttningar managerns roll och relation till artister?MetodVÄr forskning har haft en induktiv ansats dÄ vi ville utgÄ ifrÄn empirin och lÄta de intervjuades berÀttelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod dÄ vi ville fÄ en bild av hur vÄra intervjupersoner sjÀlva upplevde sina roller och relationer. VÄr empiriska studie bestÄr av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se vÀldigt olika ut frÄn fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affÀrsmÀssiga delarna av artistskapet.

Sprututbytesprogram i Sverige : ur sjuksköterskans perspektiv

BakgrundNarkotikamissbruk Àr den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige berÀknas över 500 mÀnniskor varje Är dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk Àr att en person, en eller flera gÄnger, injicerat narkotika under en 12-mÄnadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagslÀget berÀknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, sÄsom hiv och hepatit C, pÄ grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige Är 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner.

Sjuksköterskans stöd till kvinnor med bröstcancer - en litteraturstudie

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Betalsystem pÄ webben för utvecklaren

Rapporten tar upp och behandlar Àmnet betalvÀxlar utifrÄn en utvecklares perspektiv. TvÄ företag som varit i eller nÀra inpÄ processen att utveckla en webbshop har intervjuats och jÀmförts med utbudet hos ett antal olika betalvÀxlar. Intervjuerna har visat ett resultat som Àr mycket troligt att man som ny utvecklare kommer i kontakt med i början. Positionen kan dÄ vara bÄde som utvecklare eller som Àgare till webbshoppen. Det gick Àven att konstatera att det fanns ett antal betalvÀxlar lÀmpade för olika kunskapsnivÄer.

Organisationsstruktur och styrsystem - en fallstudie av UMAS

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

YrkeslÀrare och yrkeskompetens. En undersökning hur sjöfartsyrkeslÀrare kan bevara och utveckla sin yrkeskompetens

BakgrundEn yrkeslÀrares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslÀrare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn pÄ sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas bÄde tekniskt och operativt Àr det viktigt att lÀrarna har rÀtt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmÄl hÀnger tÀtt samman sjöfartsyrkeslÀrarens professionella yrkeskompetens vilken Àr avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur vÀl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslÀrarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna stÄr i beroende av att eleverna frÄn sjöfartsutbildningen Àr vÀlutbildade.

Politisk, privat eller professionell praktik? ? Om ideellt arbete pÄ kvinnojour

Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->