Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och Professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och Professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola.

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med Professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

In this study we have explored and investigated how journalist experience the relationship with politicians/press secretaries in the making of political news. The study examines how journalists see the balance of power between them and their political sources in the setting of the news agenda. To do this we have used a qualitative interview analysis. Our theoretical starting points have been based on the social exchange model. The social exchange model has a social psychological and sociological perspective that explains the interaction, social exchange and stability as a process of negotiation exchanges between parties and operators.

Vid sekelskiftet år 2000 startade Göteborgs Universitet den första egna utbildningen i familjeterapi som ger behörighet att blir legitimerad psykoterapeut efter avlagd examen. Utbildningen är treårig. Den grupp som nu studerar nu är den tredje gruppen och började höstterminen 2006.Denna studie riktade sitt intresse mot dem som studerar och har studerat vid psykoterapeutprogrammet med inriktning mot familjeterapi vid Göteborgs universitet. Frågeställningarna rörde den professionella utvecklingen efter utbildningen och erfarenheterna av utbildningen. I vilken omfattning har man slutfört utbildningen? Har man bytt arbete eller arbetsuppgifter och i vilken omfattning arbetar man med familjeterapi under och efter utbildningen? Vad har studenterna uppfattat som utbildningens styrka och vilka brister har man upplevt? Som metod har valts att telefonintervjua femtioåtta av deltagarna vid de tre årskurserna.

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär Professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen.

De finansiella marknaderna har en otroligt viktig funktion i samhället och det är därför naturligt att de även är förknippade med regleringar. Baselkommittén finns till med syftet att förbättra förståelsen och övervakningen av banksystemet i världen för att skapa ett stabilare finansiellt system. Baselkommittén utger rekommendationer kring bland annat kapitaltäckning som sedan genom EU direktiv implementeras till lagstiftning. Basel I som var de första rekommendationerna innebar att bankerna skulle hålla en kapitaltäckningsgrad om 8 %, beräknad som kvoten av det egna kapitalet genom de riskvägda tillgångarna. För varje tillgångsklass gavs en bestämd riskvikt.

Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens frågeställningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003? Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och likheter.