Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både Produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten.

I en hårt konkurrensutsatt internationell marknad som kretskortstillverkning gäller det att vara effektiv. Därför tog ledningen för Ericsson Katrineholm under år 2005 beslut att Lean Production skulle införas i verksamheten. Den ökade fokuseringen på Produktivitet ledde till att flera problem kopplat till ytmonteringslinorna på avdelningen Module Production & Engineering identifierades. Avdelningen fann att ställarbetet mellan olika produkttyper genererade onödigt långa produktionsstopp som i sin tur begränsade avdelningens möjlighet att minska batchstorlekarna. Syftet med examensarbetet har därför varit att reducera ställtiden mellan olika produkttyper vid ytmonteringslinan för volymproduktion. Detta ska i sin tur nås genom att framställa och implementera ett antal förbättringsförslag. Arbetet har i huvudsak varit av kvalitativ art, med kvantitativa inslag som underlag för ABC-klassificeringen samt uppföljning och tolkning av den genomsnittliga ställtidens utveckling under år 2006. Analysen har genomförts i enighet med SMED-metodik där internt och externt ställarbete vid ytmonteringen först kartlagts innan ett antal förslag lagt fram för att förbättra de olika aspekterna av ställarbete.

Denna studie tar inledningsvis upp den bolagiseringsvåg som svepte in över Sverige på 1980 talet. Målet med bolagiseringen var att bolagen skulle marknadsanpassas och konkurrensutsättas genom att tillåtas bli mer självständiga än vad de varit tidigare. Orsaken till bolagiseringen var att de gamla divisionsenheterna ansågs ha blivit så stora att de inte längre klarade av att anpassa sig i en snabb föränderlig omgivning. Studien visar att bolagen blev mer flexibla, och tilläts av ägarna att agera mer självständigt i sin nya mer marknadsinriktade organisation. Men det visar sig även i studien att fallstudieföretagets ekonomistyrning hade en stark fokus på kostnader, kvalité och Produktivitet vilket inte kan anses vara helt lämpad för den nya bolagssituationen.

En ständig strävan pågår i industrin mot att befästa och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, Produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregångsland i detta avseende och kända koncept som Just-in-time (1ff) eller Resurssnål produktion härstammar därifrån. Just-in-time-konceptet innebär en satsning på att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man låter medvetet produktionssystemen bli känsliga för störningar för att felkällorna lättare ska kunna upptäckas och åtgärdas. En strävan är att ständigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix.

Denna rapport behandlar arbetet kring att ta fram åtgärder för förebyggande underhåll på en kanal för tillverkning av rullar till rullager, vid SKF i Göteborg. Målet har varit att upprätta ett grundläggande underhållsprogram, med fokus främst på operatörsunderhåll, med syftet att få ner antalet oplanerade driftstopp.Upplägget var att först knyta samman den kunskap som fanns samlad på företaget, många av kanalens maskiner var av äldre modell och har funnits i produktionen i många år, varför det visade sig finnas många personer med erfarenhet på dem på olika positioner. Samtal fördes med främst operatörer, tekniker och mekaniker, då det är dessa personer som arbetar närmast och mest med maskinerna, i syfte att isolera de mest frekventa felområdena.Analysen resulterade i en lista med förslag på åtgärder, vilken gicks igenom grundligt med, på maskinerna, kunnig och erfaren  personal.  Detta  ledde till att listan så småningom kom att omfatta till synes relevanta underhållspunkter, med förslag på åtgärd, intervall och utförare. Nästa steg var att gå djupare i komponentnivå på en enstaka maskin, den viktigaste och mest kritiska på kanalen, nämligen själva pressen, med vilken man pressar råmaterial, kallat kuts, till rullar. Vilka efter slipning/polering monteras tillsammans med ytter- och innerring till att bilda ett komplett rullager.Pressen var av modell äldre, från någon gång under 70-talet, en tid då man hade en helt annan underhållsfilosofi,  vilket  för med sig att underlag för förebyggande underhåll är bristfällig i sin natur, eller saknas helt. Analysen utfördes i form av en så kallad RCM-analys, en process där man bryter ner maskinen på komponentnivå och genom en FMEA-kategorisering avgör huruvida komponenten är kritisk på någon av punkterna; tillgänglighet, Produktivitet, kvalitet, säkerhet, miljö eller ekonomi.

Syftet med denna studie är att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sågverk att övergå från diameterbaserad sågklassläggning, som används i dagsläget, till flytande sågklassläggning för delar av sågverkets timmerkurva. Huvudfrågeställningen indelades i olika delfrågor som undersökte hur volym- och värdeutbytet, planerbarheten och Produktiviteten påverkades. Studien grundar sig på teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut där resonemang om alternativkostnaden ingår, volym- och värdeutbyte av råvaran samt teorier om produktion, Produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att användas av Iggesunds sågverk i ett fortsatt utredningsarbete om effekterna av flytande sågklassläggning på hela timmerkurvan. Till detta utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssätt presenteras i kapitel 7.

Det finns flera fördelar med robotiserad bågsvetsning jämfört med manuell bågsvetsning. När det gäller Produktivitet och repeterbarhet är robot överlägsen människa, vilket gör att produkterna håller jämnare kvalitet. I slutet av 80-talet började offline-programmering att tillämpas. Att programmera en robot offline innebär att utföra programmeringen med dator utan direkt tillgång till roboten. Genom simulering visualiseras ett robotprogram i en grafisk modell av den fysiska robotcellen utan att den fysiska roboten behöver tas ur produktion.

Bakgrund och problem: Detaljhandeln är en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre påtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bättre prestationer i förhållande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem på bästa sätt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att användas i. Därför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras både inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie är att få ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien är av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkät (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

I dagens byggbransch kan det göras stora effektivitetsvinster. Undersökningar visar att 30?35% av produktionskostnaden går till spillo. En stor del av detta härrör till dåligt utnyttjande av arbetstiden hos yrkesarbetarna: problem som väntan, omarbete, onödigt arbete och arbete i fel ordning är vanliga. Det finns troligen ett antal faktorer som har stor betydelse för effektiviteten i ett byggprojekt.

Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera.Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Detta examensarbete har utförts på livsmedelsföretaget Svenska Smakupplevelser. Företaget möter en ökad efterfrågan och vill därför bättre kunna använda sig av de resurser som finns i produktionen. I och med att företaget är relativt sett ungt har de tidigare inte ägnat sig åt Produktivitetshöjande förbättringsarbete i produktionen. Målet för detta arbete har därför varit att skapa goda förutsättningar för Svenska Smakupplevelser att utvecklas till en lärande organisation, genom att utveckla och förbättra produktionssystemet, baserat på insamlad information. Detta mål har delats upp i två delmål, listade nedan.? Att stötta och driva arbetet med att implementera ett mätsystem för övervakning av maskinprestanda och Produktivitet och fastställa relevanta och mätbara nyckeltal, för fabrikens största produktionslina.? Att stötta och utbilda anställda på Svenska Smakupplevelser kring hur ett systematiskt förbättringsarbete kan se ut och hur insamlade data kan användas i förbättringsarbete.Som en del av arbetet har vi gjort en litteraturstudie med syfte att upprätta en teoretisk referensram.

Titel: En analys av samspelet inom säljcoaching ur ett företagsekonomiskt perspektivNivå: C-uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Andreas Dahlström & Lars StenerydHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2013-06Syfte: Säljcoaching är idag ett välkänt begrepp och ett viktigt verktyg som finns tillgängligt för att förbättra försäljningsprestationer, maximera Produktivitet och uppnå ökad lönsamhet för företag. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa samspelet mellan säljcoachen och personen som blir säljcoachad med avseende på de tre säljcoachingkonstruktionerna - feedback, coachen som en förebild och ömsesidigt förtroende och respekt mellan dessa parter.Metod: En kvalitativ deduktiv metod med ett hermeneutiskt synsätt där analys av empirisk data sammankopplat med teori ska skapa förutsättningar för förståelse av samspelet inom säljcoaching. Empirisk data insamlas med hjälp av sju intervjuer som genomförts med ett företag som arbetar med att sälja tjänster, fastighets-förmedlingsföretaget Fastighetsbyrån. Sedan data insamlats och transkriberats, har en passande kvalitativ analysmetod utvalts med utgångspunkt av syftet.Resultat och slutsats: Studien visar att feedback behöver framföras på rätt sätt, rätt frekvens (hur ofta feedback ges), vid rätt tillfälle och av rätt person, oavsett om det avser feedback för att förhöja en prestation (positiv feedback) eller för att ändra ett beteende (negativ feedback). Vikten av att lyssna innan sändning av feedback har uteslutande framkommit i studien, såväl som ett öppet sinne för olika personlighetstyper och preferenser.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Linköpings Universitet och utförts på uppdrag av Väderstad Verken AB.Väderstad Verken AB, som är en ledande tillverkare inom jordbruksmaskiner, har ända sedan starten 1962 ansett att kvaliteten varit mycket viktig. Under den vikande konjunkturen tog företaget tillfället i akt och genomförde en omorganisation av produktionsområdet. Manuellsvetsarna, som tidigare tillhörde den monteringslina som de försörjde med komponenter, bildade efter omorganisationen ett helt nytt lag där samtliga manuellsvetsare ingick. Vad som uppdagades var att manuellsvetslaget håller en lägre Produktivitet än önskat samt att företaget har svårt att fastställa om det som tillverkas håller de mål som finns för kvalitet, leverans och ekonomi. Detta ledde fram till vårt syfte som är att påbörja en implementering av standardiserat arbetssätt i manuellsvetsen med fokus på svetsarnas förutsättningar att utifrån begreppet ?Rätt från mig? förbättra kvaliteten.För att besvara det nyss nämnda syftet genomfördes en nulägesanalys för att fastställa inom vilka områden arbete med det nya arbetssättet behövdes.

Trä är ett lätt byggnadsmaterial som möjliggör en hög färdigställandegrad i industrialiserade produktionsanläggningar. Moelven Byggmodul i Säffle är en trävolymbyggare som producerar olika typer av husvolymer i sådana industriella produktionsanläggningar. De flesta effektiviseringar som gjorts i den traditionella industrin de senaste åren kan sammanfattas med ett ord, Lean produktion. Begreppet saknar en entydig definition men syftar till att reducera och eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande. För Moelven finns det stora möjligheter och förutsättningar att utifrån Lean-begreppet starta upp ett förbättringsarbete.