Mänsklig Resurssnål Produktion
En ständig strävan pågår i industrin mot att befästa och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregångsland i detta avseende och kända koncept som Just-in-time (1ff) eller Resurssnål produktion härstammar därifrån. Just-in-time-konceptet innebär en satsning på att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man låter medvetet produktionssystemen bli känsliga för störningar för att felkällorna lättare ska kunna upptäckas och åtgärdas. En strävan är att ständigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix. Kopplingen till logistik är tydlig. Jag har genomfört ett litteraturstudium med målet att finna forskningsresultat avseende kopplingar mellan arbetsmiljö och logistik i moderna produktionssystem samt att föreslå områden för fortsatt forskning.Ingen författare i studien hade närmare studerat kopplingen mellan arbetsmiljö och logistik, och endast ett fåtal hade ens studerat arbetsmiljön på JIT-företag. Dessa framförde kritik i varierande grad, främst mot den höga arbetstakten och monotonin i arbetsuppgiften. De författare som hade studerat utländska förhållanden var betydligt mer negativa i sin kritik än de som hade studerat svenska.Jag fann att ämnet hittills blivit dåligt belyst men att merparten av de författare som studerat det till övervägande del var negativa i sin kritik av följderna för arbetsmiljön. För att kunna erhålla en arbetsmiljö som förenar arbetarens behov av en riskfri, god och mänsklig miljö och företagets krav på ekonomisk tillväxt anser jag att stora forskningsinsatser kan göras i ett tvärvetenskapligt perspektiv, över fakultetsgränserna, med hörnstenar i sociologisk och psykologisk beteendevetenskap, medicin, logistik och produktionsteknik. Målen bör vara att förstå hur människan fungerar i en lIT-miljö och att kunna anpassa och utveckla arbetsmiljön så att man har förutsättningar att kunna uppnå den höga engagemangsnivå och arbetsglädje som JIT-förespråkarna förutsäger. För närvarande verkar det som om man experimenterar mycket på de svenska företagen med olika 1ff -koncept och jag vill därför också betona vikten av praktiska tillämpningar av forskningen.Förslag till fortsatt forskning i korthet:? Hur ska materialhanterings- och produktionsutrustning vara utformad i företagets olika delar för att anpassas till människans grundläggande behov och möjligheter?? Hur kan man förändra arbetsuppgifterna och organisationen i en JIT-miljö för att ge arbetaren större arbetsglädje?? Kan man finna normer eller gränsvärden för arbetstäkt, cykeltid och frekvens, vad gäller fysisk förslitning och skada?? Utformning av konceptet ?Mänsklig resurssnål produktion?.