Vid storskalig rasbrytning är rasflödet en mycket viktig del för gruvans Produktivitet. Rasflödet påverkar hur mycket av malmen som utvinns i varje produktionssalva, dessutom ger ett jämnt rasflöde utan avbrott en effektiv produktion. Designen av produktionssalvorna görs till stor del med erfarenhetsmässig bakgrund. Kunskapen om hur olika parametrar inverkar på rasflödet och vilka parametrar som har stor betydelse är i nuläget relativt liten. Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur en omgivande spänning samt mothållande material inverkar på fragmenteringen av inspända bergprov i modellskala och omgivande massors kompaktering.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys.I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer.

Stump harvest could be found in the late 1970?s and the early 1980?s. And now when the prices on energy are high it has become an interesting topic again. This work has been conducted within Holmen Skog?s stump harvest testing in Norrköping.

Rapporten utformades med hjälp av intervjuer, undersökningar och ett experiment om morgonuppvärmning. Experimentet var en period med morgonuppvärmning för ett antal yrkesarbetare. Experimentet evaluerades, analyserades och de berörda fick även ge feedback. Detta tillsammans med intervjuer av särskilt utvalda personer och andra mindre undersökningar om effekterna av uppvärmning, utgjorde basen på de argument som tas upp. Både argument för och emot tas upp i en diskussion och analys för att konstatera slutresultatet av både experimentet och argumenten.De flesta yrkesarbetarna i experimentet tyckte om morgonuppvärmningen och tyckte att det var skönt för kroppen.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gått mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen på marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstår och företagsledningen tappar således kontroll över ansvarsenheterna. För att säkerställa att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krävs ett väl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas på många olika sätt, varav internprissättning är en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissättning ett antal fördelar såsom styreffekter, motivation och bättre resultatbedömning.

Sveriges lönesättningssystem har under de senaste årtiondena gått från ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesättningpå en mer lokal och individuell nivå. Detta i ett försök att med större precision än tidigare belöna god arbetsprestation och därmed öka arbetsmotivationen hos anställda. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom ämnet, undersöka huruvida individuella lönesättningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin Produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år.

Långvarig smärta påverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smärtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smärta upplevdes ifråga om utförande/tillfredsställelse före och efter smärtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades på aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), Produktivitet (P) och fritid (F) samt om de två först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förändring från de tre övriga. Metod: Studien baseras på data som insamlats med instrumentet COPM på personer med långvarig smärta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsställelse förändrades i de flesta fall positivt med gruppförändringar på mellan 1 och 3 skalsteg i medianberäkningarna.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan användas för att styra intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervärde för de anställda. Vår analys grundar sig på littersturstudier samt en kvalitativ studie av två företag. Vi har använt oss av en abduktiv metod. Vår slutsats är att styrning av intellektuellt kapital skapar ett mervärde för företagets anställda. Det behöver dock nödvändigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.

Samtidigt som kravhanteringen sägs vara den mest komplexa fasen i systemutvecklingsprocessen, så är det även kanske den viktigaste då den påverkar alla efterföljande faser. Utan väldefinierade och korrekta krav löper systemet avsevärd risk att inte motsvara kundens förväntningar. Ju senare in i processen man kommer, desto mer kostsamt att rätta till felaktigheter. Tanken är att man genom att återanvända kunskap och erfarenheter från tidigare genomförda och liknande projekt, både kan minska riskerna och kostnaderna samtidigt som man når högre Produktivitet och resultatet blir ett system med högre kvalitet. Återanvändning har tidigare studerats främst under senare faser i systemutvecklingen, i form av kod och komponenter.

Skogsentreprenörsbranschen beskrivs ofta som olönsam och med dålig arbetsmiljö. Den har ett starkt fokus på kostnadsreduktion, Produktivitet och teknisk utveckling. Det finns studier som identifierar var det finns brister och vad som kan göras för att öka lönsamheten. Företagsekonomiska kunskaper och ekonomisk uppföljning är ofta något som kan utvecklas. Företagens verksamhet är starkt beroende av dess anställda och deras prestationer.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, påverkas av matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjälp av linjär regression och metoden minstakvadratskattningen, även kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i är den klassiska humankapitalteorin vars antagande är att utbildning är en investering för individen som höjer dennes Produktivitet och därigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning står i relation till arbetets utbildningskrav, där en överutbildad person får avsevärt lägre avkastning för de år som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jämförelse med en rätt matchad person.