Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ. Slutsatser: VÄra slutsats Àr att det i nulÀget ej finns tillrÀckliga bevis för att KPO förbÀttrar ett företags produktivitet, frÀmst för att det inte finns en bra metod att mÀta produktiviteten av tjÀnster Àn.

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva dÄ kundbasen blir större och efterfrÄgan av produkter ökar. I takt med att ett företag vÀxer sÄ mÄste Àven uppföljning av arbetet bli bÀttre.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka verktyg som anvÀnds i svenska företag för att mÀta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan anvÀndas för att fÄ en bÀttre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring Àmnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Internets utveckling har skapat nya förutsÀttningar för mÄnga företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB mÀrks detta exempelvis i den problematik som uppstÄtt i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmÀtandet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i anvÀndandet av ett traditionellt produktivitetsmÄtt, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som Àr relevant att mÀta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen Àr en explorativ studie av kvalitativ karaktÀr dÀr vald teori samt tvÄ modeller som beskriver kategorisering av prestationsmÄtt och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit Àr att de traditionella produktivitetsmÄttet tappat relevans och att nya metoder för att mÀta output och vÀrde i digital verksamhet Àr önskvÀrt.

Produktiviteten i byggbranschen har inte utvecklats lika snabbt som i andra industrier t.ex. tillverkningsindustrin men det finns alla möjligheter för den svenska byggbranschen att förbÀttra sin produktivitet. Syftet och mÄlet med detta examensarbete Àr definiera begreppet produktivitet samt undersöka om och hur produktivitet mÀts i byggbranschen. Vidare studeras en produktionsfilosofi som vunnit kraft inom tillverkningsindustrin, lean production, vilken undersökts i syfte att se om denna kan utnyttjas för ökad produktivitet i den svenska byggbranschen. Dessa begrepp studeras genom en litteraturöversikt av lean thinking och produktivitet, intervjuer med entreprenörer inom byggbranschen samt en fallstudie av en hallbyggnad.

Vi har anvÀnt oss av ett produktivitetsmÄtt tillsammans med lönestatistik som Àr giltig för oktober 2009 som mottogs frÄn den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt anvÀnds för att förklara könslönegapet Àr dels humankapital dÀr kvinnors lÀgre utbildningsnivÄ och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvÀrde nÀr skillnaderna mellan mÀn och kvinnor vad det gÀller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lÀgre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat nÄgot mÄtt pÄ produktivitet varför det Àr svÄrt att uttala sig om vilken av teorierna som fÄr stöd i vÄr data. VÄrt mÄtt pÄ produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss Àven om produktivitetens betydelse för könslönegapet.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lÀmnar enskilda kontorsrum för att övergÄ till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anstÀllda ofta minskar vid denna typ av förÀndring och att det kan ge bÄde positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anstÀllda blir delaktiga vid organisationsförÀndringar för att behÄlla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanstÀllda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet pÄverkas pÄ grund av förÀndrad kontorstyp. Vi har i vÄr studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förÀndrats hos handlÀggare och utredare pÄ FörsÀkringskassans Nationella FörsÀkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes dÄ de vÄren 2013 bytte kontorstyp frÄn egna kontor till kontorslandskap.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.

Under de senaste Ären har parkförvaltningarna runt om i landet drabbats av budgetnedskÀrningar. Detta medför att pengar mÄste sparas och ett sÀtt att uppnÄ detta kan vara att höja produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens produktivitet kan Àven vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen mÄnga gÄnger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag pÄ vad man kan göra för att höja produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgÄngspunkt. FrÄgestÀllningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen Àmnen som motivation och ledarskap.

Att uppnÄ en hög lönsamhet och produktivitet Àr viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar pÄ att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem bÄda. Det finns indikationer pÄ att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmÀnt kÀnd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, dÄ frÀmst i den psykosociala arbetsmiljön.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför företag har valt att anvÀnda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin Àr egenskaper som portabilitet, omrÄdesspecifikt format, informationsbestÀndighet, struktur, ÄteranvÀndning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det Àr dessa egenskaper som företagen tittat pÄ nÀr de valt att anvÀnda sig av XML. VÄr undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som anvÀnder sig av XML. I analysfasen anvÀnde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

Detta examensarbete Àr skrivet vid produktionsteknikavdelningen, pÄ uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen Àr det sista steget innan en bil Àr fÀrdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BerÀkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera hur verktyget BME gÄr att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel.

För att bibehÄlla och öka produktiviteten i skogsbruket behövs nya tekniker och arbetsmetoder. Syftet med detta examensarbete var att, för sektionsgallring med flertrÀdshantering, ta fram ett fungerande simulatorkoncept genom att utforma ett testbestÄnd i simulatormiljö. Vidare var syftet att studera maskinförares inlÀrningsförmÄga och upplevelse av simulatormiljön, samt utvÀrdera möjligheten att anvÀnda en simulator vid forskning och tidsstudier. Studien genomfördes genom tidsstudier av fyra maskinförares körningar i en skogsmaskinsimulator och genom en enkÀt.  BestÄndet blev ett vÀl fungerande arbetsomrÄde med bra stamantal med god översikt dÀr testerna kunde genomföras. Maskinens funktion var mycket snarlika verkliga förhÄllanden.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedel vÀxer stadigt dÄ vÀrldens befolkning blir allt Àldre och allt fler mÀnniskor vÀrlden över har rÄd med lÀkemedel. Trots en ökande marknad minskar lÀkemedelsbranschens lönsamhet vilket delvis kan förklaras med minskad produktivitet i den kliniska forskningsfasen (dÄ lÀkemedlet testas pÄ mÀnniskor). Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt. Har detta nÄgot samband med lÀkemedelsföretagens strÀvan efter högre FoU-produktivitet? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr av vikt vid val av land att etablera kliniska prövningar i, vilka affÀrsmodeller som anvÀnds vid etablering av kliniska prövningar i Indien och Kina samt vilken pÄverkan en etablering i dessa lÀnder har pÄ företagens FoU-produktivitet.