Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning Àr ett underlag för utvÀrdering av ochjÀmförelse mellan företag. Att redovisningen hÄller hög kvalitet Àr en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen mÄste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svÄrt att se enbart genom de finansiella rapporterna. DÀrför Àr det av intresse attundersöka om ytterligare information sÄ som produktivitetsförÀndringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningens kvalitet med hjÀlp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförÀndringar och resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsomrÄdet.

Produktiviteten i bygg- och anlÀggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag pÄ produktivitetsförbÀttringar. Branschen kÀnner dock inte igen sig i att inga förbÀttringar har gjorts och Àven bland teoretikerna Àr Äsikterna delade. De flesta aktörer Àr dock överens om att det gÄr att förbÀttra produktiviteten och att det bör göras dÄ sÀnkta kostnader i form av produktivitetsförbÀttringar gynnar alla parter, bÄde bestÀllare och entreprenörer. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det skett nÄgra produktivitetsförÀndringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt pÄ företaget Skanska Sverige AB. Skanska stÄr inför en ökad konkurrens frÄn utlandet och genom att arbeta med produktivitetsförbÀttringar kommer de att stÄ bÀttre rustade inför framtiden samtidigt som produktivitetsförbÀttringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet. Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment pÄ ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ?VÄrt sÀtt att arbeta?.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011. Vidare pĂ„visas ett starkt samband mellan förĂ€ndringen av produktivitet och förĂ€ndringen av de tvĂ„ Konradvariablerna vinst per anstĂ€lld och förĂ€dlingsvĂ€rde per anstĂ€lld hos de enskilda undersökningsobjekten.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak pÄ tvÄ sÀtt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig dÀremot mer mellan lÀn-der. För att fÄ en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de tvÄ produktionssystemen i den hÀr litteraturstudien att jÀmföras med avseende pÄ miljö, beteende, produktivitet, hÀlsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien Àr att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hÀlsa som hÀrrör frÄn produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Produktiviteten i slutavverkning har sedan 1960-talet fram till 2009 ökat konstant. Denna trend har dock avstannat pÄ en produktivitetsnivÄ pÄ 25 m3sk/timme. Det finns aggregat som Àr framtagna för skörd i antingen klen eller grov gallring eller för slutavverkning, det vill sÀga för olika stor medelstamsvolym. Att tillverka ett aggregat som uppnÄr högsta möjliga effektivitet i alla bestÄndsförhÄllanden vore önskvÀrt, men Àr inte realistiskt. Huvudsyftet med studien var att mÀta effekten av att anvÀnda tvÄ olika skördaraggregat, ett litet respektive ett större aggregat, och skördad medelstamsvolym pÄ skördarens produktivitet i slutavverkning. Produktiviteten har sedan anvÀnts för att berÀkna det ekonomiska resultatet pÄ Ärsbasis för en entreprenör som investerar i tvÄ aggregat och jÀmföra detta med en entreprenör som anvÀnder ett aggregat vid olika sammansÀttning av avverkningstyper (slutavverkning och gallring) över Äret. Skördaren som anvÀndes i studien var en Komatsu 911.5, Ärsmodell 2013.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgÀngligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka pÄ musikalisk produktivitet. FöremÄl för den undersökning jag gjort Àr fem studenter pÄ Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgÄng frÄn denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. FrÄn resultatet kan utlÀsas att mÀngden tillgÀnglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

Produktivitet kan inom tillverkande industri anvÀndas som ett nyckeltal för mÄtt pÄ effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgÀngliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar Äterfinns bland annat stÀlltid och justeringar. Genom att reducera tiden för omstÀllning av maskinutrustning ökar tillgÀnglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien Àr att identifiera och belysa produktivitetshÀmmande företeelser och ge förslag till produktivitetshöjande ÄtgÀrder för och vid postning sÄvÀl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver nÀrmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades Àven andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad dÀr grundlÀggande moment ingÄr.Tiden för postning kan reduceras genom enkla ÄtgÀrder..

Produktivitet kan inom tillverkande industri anvÀndas som ett nyckeltal för mÄtt pÄ effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgÀngliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar Äterfinns bland annat stÀlltid och justeringar. Genom att reducera tiden för omstÀllning av maskinutrustning ökar tillgÀnglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien Àr att identifiera och belysa produktivitetshÀmmande företeelser och ge förslag till produktivitetshöjande ÄtgÀrder för och vid postning sÄvÀl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver nÀrmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades Àven andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad dÀr grundlÀggande moment ingÄr.Tiden för postning kan reduceras genom enkla ÄtgÀrder..

Bakgrund: Lager Àr en betydelsefull del i företags supply chain. Det Àr hÀr produkter tillfÀlligt lagras och hÀmtas i avsikt att kunna fullfölja ordrar till verksamhetens kunder. Vid planering av lagerlayouten ska flödet av produkter underlÀttas, det förekommer dock ingen universell lösning för artikelplacering i varje enskild organisation. Beprövning av artikelplaceringen Àr betydelsefullt eftersom det möjliggör en reducering av interna transportavstÄnd, tillgÀngliggör produkter och dÀrigenom sparas tid i orderplocksprocessen.Syfte: Syftet med denna avhandling Àr att identifiera den lagerlayout och artikelplacering som Formac har i nulÀget. Vidare ska de problem som Àr associerade med dessa pÄvisas och dÀrefter analyseras förbÀttringsförslag i syfte att öka produktiviteten i orderplocksprocessen.Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in via ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer.

I denna Rapport presenteras en fallstudie vars syfte Àr att undersöka hur olika lean verktyg pÄverkar miljön och produktiviteten hos företaget Scania. Undersökningen har genomförts med trianguleringsmetod vilket innebÀr att det som studeras har betraktats frÄn olika perspektiv. Studien bygger till stor del pÄ en artikel som behandlar ett liknande fall med flera företag dÀr det har undersökts hur hur ofta olika lean verktyg anvÀnds av de undersökta företagen. Artikeln har definierat vilka lean verktyg som bidrar till minskad miljöpÄverkan samt ökad produktivitet. Med detta som utgÄngspunkt undersöks fallet Scania och de lean verktyg som bÄde ger minskad miljöpÄverkan samt ökad produktivitet.

Flottningen lÀngs PiteÄ Àlv var en nÀring som existerade i nÀrmare hundra Är. Den snabba förÀndring som skedde inom arbetsmarknaden, skogsbruket och tekniken efter det andra vÀrldskriget pÄverkade Àven flottningens förutsÀttningar. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för vilka ÄtgÀrder som PiteÄ Àlvs flottningsförening vitog för att förbÀttra flottledens effektivitet under perioden 1950-1970. Flottningen har i denna uppsats tolkats som ett socioekonomiskt system. De frÄgestÀllningar som behandlats utifrÄn denna teori Àr hur arbetskraftens förÀndrade vilkor, förÀndringar i virkeskvaliteérna och den tekniska utveckling av flottleden pÄverkade dess produktivitet.

Detta Examensarbete Àr en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anstÀllda arbetar i lag frÄn order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anstÀllda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anstÀllda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter dÀr de vÀxlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppstÀllda mÄl för till exempel leveranssÀkerhet och produktivitet.

XML betyder eXtensible Markup Language och Àr en metod för att lagra information pÄ ett enkelt, men samtidigt högt strukturerat sÀtt. XML utvecklades bl.a. för att kunna hantera avancerade hemsidor som t.ex. Internetbanker. Inom IT-branschen Àr XML ett mycket omtalat Àmne och i denna utredning har vi valt att ta reda pÄ varför det Àr sÄ.