Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Stump harvest could be found in the late 1970?s and the early 1980?s. And now when the prices on energy are high it has become an interesting topic again. This work has been conducted within Holmen Skog?s stump harvest testing in Norrköping.

Rapporten utformades med hjÀlp av intervjuer, undersökningar och ett experiment om morgonuppvÀrmning. Experimentet var en period med morgonuppvÀrmning för ett antal yrkesarbetare. Experimentet evaluerades, analyserades och de berörda fick Àven ge feedback. Detta tillsammans med intervjuer av sÀrskilt utvalda personer och andra mindre undersökningar om effekterna av uppvÀrmning, utgjorde basen pÄ de argument som tas upp. BÄde argument för och emot tas upp i en diskussion och analys för att konstatera slutresultatet av bÄde experimentet och argumenten.De flesta yrkesarbetarna i experimentet tyckte om morgonuppvÀrmningen och tyckte att det var skönt för kroppen.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

LÄngvarig smÀrta pÄverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smÀrtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smÀrta upplevdes ifrÄga om utförande/tillfredsstÀllelse före och efter smÀrtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades pÄ aktivitetsomrÄdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), produktivitet (P) och fritid (F) samt om de tvÄ först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förÀndring frÄn de tre övriga. Metod: Studien baseras pÄ data som insamlats med instrumentet COPM pÄ personer med lÄngvarig smÀrta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsstÀllelse förÀndrades i de flesta fall positivt med gruppförÀndringar pÄ mellan 1 och 3 skalsteg i medianberÀkningarna.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan anvÀndas för att styra intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervÀrde för de anstÀllda. VÄr analys grundar sig pÄ littersturstudier samt en kvalitativ studie av tvÄ företag. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod. VÄr slutsats Àr att styrning av intellektuellt kapital skapar ett mervÀrde för företagets anstÀllda. Det behöver dock nödvÀndigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.

MÄnga konsumenter Àr snabbare Àn organisationer pÄ att börja anvÀnda ny teknik och utrustning. NÀr de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt utföra sina arbetsuppgifter uppstÄr fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad fenomenet BYOD Àr och hur det pÄverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.

Samtidigt som kravhanteringen sĂ€gs vara den mest komplexa fasen i systemutvecklingsprocessen, sĂ„ Ă€r det Ă€ven kanske den viktigaste dĂ„ den pĂ„verkar alla efterföljande faser. Utan vĂ€ldefinierade och korrekta krav löper systemet avsevĂ€rd risk att inte motsvara kundens förvĂ€ntningar. Ju senare in i processen man kommer, desto mer kostsamt att rĂ€tta till felaktigheter. Tanken Ă€r att man genom att Ă„teranvĂ€nda kunskap och erfarenheter frĂ„n tidigare genomförda och liknande projekt, bĂ„de kan minska riskerna och kostnaderna samtidigt som man nĂ„r högre produktivitet och resultatet blir ett system med högre kvalitet. ÅteranvĂ€ndning har tidigare studerats frĂ€mst under senare faser i systemutvecklingen, i form av kod och komponenter.

Skogsentreprenörsbranschen beskrivs ofta som olönsam och med dÄlig arbetsmiljö. Den har ett starkt fokus pÄ kostnadsreduktion, produktivitet och teknisk utveckling. Det finns studier som identifierar var det finns brister och vad som kan göras för att öka lönsamheten. Företagsekonomiska kunskaper och ekonomisk uppföljning Àr ofta nÄgot som kan utvecklas. Företagens verksamhet Àr starkt beroende av dess anstÀllda och deras prestationer.

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte Àr ett entydigt begrepp. LÀrare ute pÄ fÀltet har haft delade meningar om arbetssÀttets innehÄll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmÄn för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen Àr att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra hur verksamma lÀrare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrÄgor Àr vilken syn pÄ lÀrande har de lÀrare som arbetar tematiskt, hur arbetar lÀrarna tematiskt och pÄ vilket sÀtt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lÀrande? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ metod dÀr fyra intervjuer genomfördes med lÀrare som arbetar tematiskt i Ärskurs F-3.

Humor har visat sig ha mÄnga positiva effekter för individers hÀlsa och kan Àven ge positiv utdelning i arbetet. Den har nÀmligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, dÀrför kan man anta att det frÄn företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet nÀrmare dÄ det kan ge bÀttre utdelning frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig frÀmst till anstÀllda inom olika serviceyrken samt vÄrd- och omsorg. Av den hÀr anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie pÄ en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt anvÀnder sig av humor pÄ arbetet. VÄr förhoppning Àr att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhÄlla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anstÀllda.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, pÄverkas av matchningsprocessen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjÀlp av linjÀr regression och metoden minstakvadratskattningen, Àven kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen Àr tvÀrsnittsdata frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i Àr den klassiska humankapitalteorin vars antagande Àr att utbildning Àr en investering för individen som höjer dennes produktivitet och dÀrigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning stÄr i relation till arbetets utbildningskrav, dÀr en överutbildad person fÄr avsevÀrt lÀgre avkastning för de Är som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jÀmförelse med en rÀtt matchad person.