Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Denna uppsats behandlar ledningsgruppens syn på aktiviteter inom företagets värdekedja. Första syftet med uppsatsen var att identifiera, beskriva och jämföra vad olika personer inom ledningsgruppen har för uppfattning om var kundvärde skapas och hur kundvärdet kan ökas i framtiden. Det andra syftet var att beskriva och jämföra om synen på företagets konkurrensstrategi är lika bland personerna i ledningsgruppen inom samma företag. Teorin som vi använder var av en utvecklande och beskrivande karaktär om konkurrensstrategier, värdekedjan och hur kundvärde skapas. Undersökningen gjordes på två tillverkande företag där respektive ledningsgrupp intervjuades.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.

En teknik som på senare år fått allt större uppmärksamhet på grund av dess potentiella nytta är RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mängder data som måste lagras, hanteras och användas i realtid. Detta tillsammans med antalet användare av denna data gör att informationsmäklare kan vara nödvändiga. En informationsmäklarens uppgift är att hantera avläsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förädlad, till användaren av den data. Då utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmäklare inom RFID är begränsad är det oklart vilken roll informationsmäklare har vid gränsöverskridande aktiviteter.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen.MetodVi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.ResultatI vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen.

Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning..

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor från artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, två kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för återhämtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus på verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvårdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förändring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen.