Volvo Powertrain vill på grund av ökad efterfrågan öka Produktionstakten av 13 liters cylinderhuvuden. Bearbetningen är uppdelad i produktionslinjer som består av grupper med CNC-maskiner som betjänas av en portalrobot i ett enstycksflöde. Målet för Produktionstakten i grovdel 2 har satts till 33 cylinderhuvuden per timma. Volvo Powertrain har också genom sitt produktionsuppföljningssystem, Duga identifierat maskinernas tidsförlust för väntan på portalroboten som en signifikant del av den planerade produktionstiden.Syftet med detta arbete är dels att genom simulering analysera och fastställa om maskinernas tidsförluster för väntan på portalroboten stämmer med verkligheten, dels att genom simuleringsbaserad optimering hitta realistiska förbättringsförslag för att uppnå uppsatt mål för Produktionstakten. Arbetet behandlar inte de ekonomiska konsekvenserna med föreslagna åtgärder, kvalitetsbrister eller bemanning vid produktionslinjen.För att svara på frågan om maskinernas tidsförluster på grund av väntan på portalrobot gjordes först en simuleringsmodell över en produktionscell.

Företaget Duroc Engineering AB tillverkar lasersvetsade produkter till flertalet olika industrier. Lasersvetsningen innefattar främst lasercladding, vilket är en metod där maskinen svetsar på ett ytskikt av metall på en befintlig metallbas. I denna process smälter en laserstråle ett finkornigt metallpulver, som sedan sprutas in i processområdet med argongas.De flesta produkter som företaget lasersvetsar är av axeltyp, därför använder laseroperatören en rotationsenhet i vilket axelmaterialet spänns upp i. På andra sidan av rotationsenheten har lasermaskinen en dubbdocka, detta för att stötta upp axeln likt en konventionell svarv.Duroc använder idag en fast rotationsenhet som bultas fast i golvet, vilket har ett nät av precisionsborrade hål. Processen med att ställa in dubbdockan för olika längder av axlar är tidsödande och kräver många justeringar innan axeln slutat kasta.Examensarbetet baseras på att utveckla en dubbdocka med längdjustering i z-led likt det som används i en vanlig svarv.

Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp.

I detta examensarbete behandlas flöden av material hos Scania CV AB i Oskarshamn, där Scanias lastbilshytter tillverkas. I Oskarshamn finns flera verkstäder där hytter byggs upp stegvis, den sista verkstaden är en monteringsverkstad. I monteringsverkstaden sker all produktion på taktade monteringslinor vilka försörjs med material. Detta examensarbete innefattar enbart arbetet i monteringsverkstaden. I arbetet behandlas flödet av boxar, vilket är lådor som används som lastbärare i produktionen, från att materialet kommit in i monterings-verkstaden tills det står vid monteringslinan.Scania har som mål att säkra en högre Produktionstakt inom de närmaste åren.

Syftet och målet med examensarbetet är att skapa underlag för fortsatt förbättringsarbete till att kunna minska den icke värdeskapande tiden i tillverkningen av gångjärn på ASSA OEM AB, främst genom reducering av ställtiden i rullmaskinerna. Arbetet består av en produktionsanalys av gångjärnstillverkningen, nulägesbeskrivning av ställtider och problem vid omställningsarbete samt förbättringsförslag till ställtidsreducering. Huvudsakliga metoder som har använts för informationsinhämtning i arbetet är litteratur, intervjuer, observationer och beräkningar. Produktionsanalysen innehåller beräkningar av Produktionstakt, kapacitet, utnyttjandegrad och OEE. Dessutom en noggrannare undersökning på anläggningseffektiviteten, en processschemaläggning samt det fysiska flödet med transportavstånd på avdelningen. Från analysen noteras främst att det är rullmaskinerna som är den stora flaskhalsen i produktionen av gångjärn, beroende på tillverkningstiden där, och att av dessa rullmaskiner är 1743 den stora begränsningen.

Symtombilden bland patienter som kommer till företagshälsovården har förändrats de senaste 10 åren. Tidigare dominerade besvär från rörelseorganen. Idag är de psykosomatiska symtomen vanligast. Bland patienter som söker vid företagshälsovården har många problem med stress och sömn. Som orsak nämns höga krav, ökad Produktionstakt, ständig omorganisation av arbetsprocesser som skapar otrygghet, och samtidigt svårigheter att få jobb och familj att gå ihop.

FM Mattsson är norra Europas ledande tillverkar av vattenarmaturer och lanserade i början av 2008 en ny produktserie, 9000E, där E står för ECOSAFE. Vid framtagningen av denna blandarserie har man designat produkten med material utifrån en miljösynpunkt, därav namnet ECOSAFE. Man har vid FMM upptäckt att ledtiden för Köksblandaren i 9000E-serien är för lång för att kunna möta ett ökande kundbehov och ökad konkurens. Man vill därför genomföra en värdeflödesanalys för köksblandarna för att undersöka varför ledtiden blir så lång och om den går att korta ner för att få en ökad Produktionstakt. Huvudmålet med projektet har varit att ta fram ett förslag som ger en reducerad ledtid med >30% samt ge rekommendationer för hur detta ska genomföras.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förädlade råvaror av järnmalm vilket är en eftertraktad produkt världen över. För att tillgodose den höga efterfrågan måste en hög Produktionstakt hållas uppe. LKAB:s mål är att till år 2015 leverera minst 37 miljoner ton järnmalm per år. Järnmalmen som tas upp från LKAB:s gruvor fraktas med tåg till fram till hamnarna i Narvik och Luleå, transporten fortsätter sedan vidare med båt till kunder runt om i världen. LKAB har utvecklat en ny malmvagn där en serie på över tusen järnvägsvagnar är levererade av Kockums Industrier.

Denna rapport är ett resultat av den expansionsfas Söderhamn Eriksson AB i Mariannelund befinner sig i idag. De ökade kraven som ställs på tillverkningsföretag såsom SEMAB/Remill har gjort att kontakt tagits med studenter på Tekniska Högskolan i Jönköping. Den uppgift studenterna stått inför är att analysera och ge förslag, som kan förbättra materialflödet inom verksamheten i Mariannelund.Målet med detta projekt är att förbättra och effektivisera nuvarande materialflöde hos SEMAB/Remill. För att uppnå detta mål ges förslag på en ny, fristående enhet för bearbetning av råmaterialet. Layoutförslag och vilka krav som kommer att ställas på en sådan enhet beskrivs och diskuteras.

Detta examensarbete är det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket är ett av de världsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger på att i ett tidigt stadium upptäcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som är källan till brand och dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och Produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjälp av unika patenterade gnist-/glöddetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlägsnar spån och damm från tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sätts en automatisk släckningsåtgärd in.

Detta examensarbete är utfört på Volvo Lastvagnar AB i Göteborg. Där monteras tunga lastbilar för långa och medellånga transporter. Dagens Produktionstakt är 104 lastbilar per dag vilket ger en årlig produktion på 19000 fordon. Efter att en lastbil är monterad utförs kontroller för att säkerställa dess säkerhet och funktionalitet. De kontroller som utförs är bland annat drifttest, test av elektronik samt okulärbesiktning.

Gruvbrytning i dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

Föreliggande rapport är resultatet av ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet och Chalmers Tekniska Högskola utfört på uppdrag av Scania CV AB, Chassimontering av lastbilar i Södertälje. För att säkra långsiktig produktion i Sverige måste Scania ständigt arbeta med att effektivisera tillverkningsprocesserna och öka produktiviteten. Samtidigt ökar efterfrågan på lastbilar. Genom att hantera en högre Produktionstakt utan ökad bemanning i produktionen stiger produktiviteten. Ett medel för att uppnå detta har varit att balansera flödet.

Verkstadsföretaget System 3R i Vällingby tillverkar den kundanpassade roboten WorkPartner 1+ sedan september 2011 och önskar sänka ledtiden för tillverkningen. De vill även öka Produktionstakten från ca fyra till sex robotar per månad. För att lyckas med detta måste processerna för att ta fram och montera roboten effektiviseras. Fokus för studien är att eliminera slöserier och effektivisera planering, inköp och montering. Under studien kartläggs de olika processerna, därefter analyseras nuläget och slutligen läggs förslag fram på hur dessa processer kan förbättras.

Volvo Motor AB i Skövde tillverkar motorer till Volvos personbilar. Tillverkningen av motorerna är till stora delar automatiserad. Den planerade produktionsökningen kräver att monteringsfabrikens kapacitet ökas från 370 000 till 450 000 stycken motorer per år, vilket dagens monteringssystem inte klarar av.Dagens monteringssystem för yttre komponenter är uppdelad i ett antal monteringsmoduler. Tack vare hög flexibilitet klarar monteringsmodulerna att hantera både 4-, 5-, och 6-cylindriga motorer. Volvo Processutvekling Skövde arbetar med att ta fram ett monteringssystem med erforderlig kapacitet.