Denna rapport är en C-uppsats där en fallstudie har gjorts för företaget Konga Bruk AB. Där en kartläggning har gjorts av utnyttjandegraden och tillgängligheten för tre svetsrobotceller i fabriken. Kartläggningen visade att vissa störningar uppkommer frekvent, den största orsaken visade sig vara att personalen lägger stor del av tiden på att hantera ingående och färdigt material till och från robotcellen, samt att de bytena utav fixturer i roboten också upptar en viss tid. Förslag som kan reducera dessa störningar är att tillföra en extra resurs som sköter materialhanteringen.Frekvensstudie, OEE; Utnyttjandegrad, Tidstudie, SMED..

Att införa ett nytt Produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade Produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva.

I denna studie har författaren undersökt hur ett medelstort företag gick tillväga vid framtagan-det av ett Produktionssystem och jämfört processen med de teorier och riktlinjer som finns för användarcentrerad systemdesign.Studien har genomförts baserat på litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer.Intervjuobjekten har utsetts tillsammans med handledaren, tillika linjechef för utvecklings-gruppen, på företaget för att redovisa olika perspektiv på utvecklingsarbetet.I resultatavsnittet presenteras utvecklingsprocessen med en modell av flödet tillsammans med en beskrivande text. Genom interna instruktioner för utveckling av datoriserade system anslu-ter företaget bl.a. till olika teorier inom användarcentrerad systemdesign. I det studerade ut-vecklingsprojektet var olika användare inledningsvis med informellt och allteftersom systemet växte så fick de vara med och göra acceptanstester och utvärderingar innan nya uppdateringar skulle släppas.Slutsatsen av studien är att flera inslag av användarcentrerad systemdesign applicerats i ut-vecklingsarbetet i företaget vilket sammantaget gör att användarnas synpunkter tagits tillvara. Dock följer företaget inte någon speciell metod inom området vilket sannolikt skulle förbättra utvecklingsprocessen i framtida projekt..

This report is the result of a master thesis at Linköping University - Institute of Technology and Uppsala University at the request of the chassi workshop at Scania CV AB in Södertälje. Since the beginning of the 90's, Scania CV AB has had a close cooperation with Toyota from which, among other things, the Scania Production System (SPS) has evolved. SPS explains Scanias' values, principles and priorities. The Technician department (MST) at Scania Chassi in Södertälje believes that SPS can streamline the technicians work and help them become a more homogeneous group. The purpose of this master thesis is to initiate an implementation of SPS within MST through two pilot projects involving both the product and process technicians. The SPS principle Normal Situation - Standardised working method was required to be implemented within one work task each for the two groups of technicians with special attention on the three subprinciples Standardisation, Takt and Balanced flow. The master thesis fulfilled its purpose as the two pilot projects initiated the implementation of SPS within MST and the three sub-principles Standardisation, Takt and Balanced flow were implemented within the two chosen work tasks.

I den tillverkande industrin ställer idag kunder krav på korta leveranstider samtidigt som de tillverkande företagen ser tid som en begränsad resurs. Detta innebär att företag tvingas fokusera på att reducera ledtiden och däribland produktionsledtiden. Vid tillverkning av kundanpassade produkter finns inte möjligheten att hålla lager för att snabbt kunna besvara kunders efterfrågan och därför måste dessa företag sträva efter att effektivisera sina processer för att reducera ledtiden.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledtiden kan reduceras i ett Produktionssystem för kundanpassade produkter. Två frågeställningar har upprättats för att uppfylla syftet:1. Vilka möjliga orsaker finns till långa ledtider i ett Produktionssystem som tillverkar kundanpassade produkter?2.

LV Motors tillverkar elmotorer till framför allt den europeiska marknaden. Konkurrenssituationen på den marknad där LV Motors verkar är hård med många konkurrenter förlagda i låglöneländer. Kostnaden för att tillverka en motor är för LV Motors jämförelsevis hög och det finns ett ständigt fokus på att sänka tillverkningskostnaderna. För att sänka kostnaderna har LV Motors flyttat viss del av tillverkningen till låglöneländer och då framför allt Tjeckien. Även ökad automatiseringsgrad i tillverkningen har använts för att stärka konkurrenskraften.

Sveriges grisproduktion står idag inför en omstrukturering inom slakteribranschen. En försämrad lönsamhet och svårigheter att få avsättning för det kött som slaktas har lett till att ett av de större slakterierna inom grissektorn har valt att stänga. Detta har i sin tur medfört att de slakterier som finns i Sverige idag inte har kapacitet att ta emot alla grisar som produceras, så dessa djur får istället transporteras vidare till Tyskland för att slaktas till ett lägre avräkningspris. På grund av den hårdnande situationen för dagens grisproducenter är denna studies syfte att jämföra och belysa hur skillnaderna i Produktionssystem påverkar den ekonomiskt optimala slaktvikten. Genom att upprätta två optimeringsmodeller baserade på dagens förutsättningar, samt data från försök vid Sveriges Lantbruksuniversitets försöksgård Lövsta, har det varit möjligt at få fram ett resultat för både ett integrerat Produktionssystem och ett specialiserat Produktionssystem. Med specialiserad produktion menas i detta fall producenter som köper smågrisar på förmedling.

Abstract Examensarbete, Ekonomprogrammet online, Ekonomihögskolan vid LinnéuniversitetetFöretagsekonomi, Ekonomistyrning, 2FE92E, VT 2013 Författare: Thomas LindellHandledare: Elin Funck Titel: Ordning och reda, löning på fredag: Eliminering av slöseri som en positiv överlevnadsstrategiBakgrund: Undersökningen har sin bakgrund i den allt större spridning som lean som Produktionssystem får, och i den viktiga roll som målkongruens spelar för en framgångsrik ekonomistyrning. Undersökningen, som tar sig an de anställdas mening, erhåller sin relevans genom den stora betydelse som byggandet av en kultur och aktiviteten elimineringen av slöseri har inom lean. Kunskapen har inte utforskats. Det finns en brist inom leanforskningen när det gäller detta betydelsefulla område, och det gör problemet intressant och viktigt att utforska.Frågeställning och syfte: Frågeställningen som styrt denna uppsats lyder:Inom tillverkande företag som arbetar med lean som Produktionssystem: Vilken mening kopplar de anställda till elimineringen av slöseri?Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera samband och mönster, som kan leda fram till en förståelse av den mening som de anställda kopplar till elimineringen av slöseri.Metod: Utifrån grundad teori har urval gjorts och data insamlats via semi-strukturerade intervjuer och dokument.

En teoretisk studie av möjliga Produktionssystem för framtida produktion av en sidopanel ikompositmaterial på en stadsbil har utförsts. Studien har ägt rum inom Team H2politO på TekniskaHögskolan i Turin i Italien. Tre olika produktionsvolymer har analyserats med avseende pådimensionsgränser, ekonomi, produktionstid, maskineri, material och miljö. Dessa har valts till 1 000,10 000 respektive 100 000 komponenter/år. Tidigare studier inom ämnet har analyserats,kombinerats och använts som underlag för att komma fram till lämpligt val av produktionsmetod förde olika produktionsvolymerna.

Såväl den teoretiska världen som näringslivet domineras idag av exempel på outsourcing, men under senare år har exempel på motsatsen demonstrerats. Scania är ett av dessa exempel. Syftet med denna uppsats är att belysa Scanias motiv för att insourca i en tid då outsourcing synes vara den mest utbredda trenden.För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom att intervjua personer i Scanias verkställande ledning. Ett inourcingbeslut är av strategisk betydelse och är tätt sammankopplat med definitionerna av vad som är företagets kärnverksamhet och vilka dess konkurrensfördelar är. Scania ser produktion i allmänhet, och den av motornära komponenter i synnerhet, som kärnkompetens.

Mindre stålaktörer i högkostnadsländer kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lägst kostnad. Utvecklingen för dessa sker därför mot en marknadsstrategi som innebär ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebär i sin tur att försäljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav på flexibilitet i Produktionssystemet. Dock karakteriseras stålindustrin av oflexibla Produktionssystem med höga investerings- och förändringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som därför uppstått mellan Produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer för att uppnå ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt Produktionssystem hos stålproducenter.

Ferruform i Luleå står inför en omstrukturering av produktfloran, där syftet är att specialisera sig på ett antal kärnprodukter. Detta innebär stora förändringar för Produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte längre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar på andra produkter vilket innebär att nya maskiner måste köpas in. En del i omstruktureringen är att flytta tillverkningslinen av sidobalkar från en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet är att simulera tänkt upplägg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner Produktionssystemet.

I Sverige är det vanligt att man separerar ko och kalv redan några timmar efter kalvning. Enligt jordbruksverkets regler måste kalven få i sig råmjölk inom 6 timmar efter att kalven har blivit född för att försäkra att kalven får i sig immunglobiner, antikroppar som är väsentliga för kalvens immunförsvar. Antingen tillåts kalven dia råmjölk på naturlig väg eller ges råmjölk till kalven via en hink eller napphink efter att kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska Produktionssystem är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till åtta veckor.

Vi har effektiviserat och förenklat hanteringen av hörselproppar från mellanlagret tillpacklinjerna genom att utveckla det befintliga hanteringssystemet. Lösningen vi valt attanvända oss av baseras på ett system av transportband. Transportbanden har höjts upp föratt man ska kunna gå under vilket var ett krav från företaget. För att få fram en lösninghar vi använt oss av ett ramverk enligt Bellgran och Säfsten. Det har gjort att arbetetförflutit diciplinerat och metodiskt.

Dagens monteringsarbete skiljer sig nämnvärt från det monteringsarbetet som utfördes för 50 år sedan. En stor skillnad är dels att Produktionssystemet skiljer sig men även att en montör i dag måste ha ett sätt att förhålla sig till den information som finns om monteringsarbetet. Om inte montörer har ett informationsbeteende som är anpassat till det Produktionssystem som är aktivt så föreligger det stor risk att kassaktioner uppstår. För att undersöka hur montörers informationsbeteende ser ut så har en observation genomförts i form av en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Observationen gick ut på att studera de montörer som arbetar på en arbetsstation och undersöka hur de förhåller sig till den information som finns tillgänglig om deras arbetsuppgifter.