Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.

LiggbÄsunderlag och strömaterial pÄverkar korna pÄ flera sÀtt. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur mjölkkors komfort, benhÀlsa, juverhÀlsa, hygien och mjölkproduktion pÄverkas av olika material och strömedel i liggbÄsen. BÄde komfort och benhÀlsa verkar gynnas av mjukare underlag och mer strö Àven om vissa studier inte kunnat visa detta. Man ser ökade liggtider och minskad prevalens av framför allt hasskador. Studier om hygien ger inga entydiga resultat.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in frÄn databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades pÄ 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal var lÄg men sjuksköterskor tenderade att ha en nÄgot högre följsamhet Àn övrig personal.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Demenssjuka ville sĂ„ lĂ„ngt som det Ă€r möjligt behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet i vĂ„rdandet. NĂ€rstĂ„endevĂ„rdares kĂ€rlek och stöd betraktades vĂ€rdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade nĂ€rstĂ„endes nĂ€rvaro och sĂ„g dem som en resurs i vĂ„rden. Syfte: Syftet var att beskriva nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av att vĂ„rda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie dĂ€r kvalitativa studier analyserades.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och Àr ett stort problem inom humansjukvÄrden dÀr den orsakar vÄrdrelaterade infektioner. En ökad anvÀndning av antibiotika Àr en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin kÀnslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i lÀngden ökar morbiditet och mortalitet hos mÀnniskor och djur. Spridningen av resistenta bakterier pÄ sjukhus runt om i vÀrlden beror i sin tur till stor del pÄ grund av dÄliga vÄrdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA Àven blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror pÄ den nÀra kontakten som mÀnniskor och djur har till varandra. HÀstsjukhus bÄde i Sverige och utomlands har kunnat bekrÀfta utbrott dÀr samma stam av MRSA kontaminerat omrÄden i miljön, patienter och personal under en lÀngre tid, vilket tyder pÄ att bakterien har en stor förmÄga att överleva och spridas. HÀstar kan bÀra bakterien i den nasala passagen och pÄ huden utan att den orsakar infektioner, men lÄnga sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar Àr nÄgra faktorer som ökar risken för att bÀrare av MRSA utvecklar infektioner.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

BAKGRUND: Leukocyter ingÄr i kroppens immunförsvar vilket skyddar oss mot b.la. angrepp av bakterier och virus. Vid högintensivt fysiskt arbete sÄ hamnar vi i ett s.k. ?open window? dÀr vi Àr som mest mottagliga för sjukdomar.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Eftersom medellivslÀngden ökar och de egna tÀnderna behÄlls högre upp i Äldrarna finns det en ökad kariesrisk hos de Àldre. Syftet med litteraturstudien var att redogöra för riskfaktorer som pÄverkar kariessituationen hos Àldre personer. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ vilka tÀnder och tandytor som frÀmst drabbas av karies. Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes.