Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning.Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet.Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT. Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lärare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lärande och samhälle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudämne: pedagogik. Syftet med arbetet är att ta reda på om lärare använder sig av formativ bedömning och i så fall hur lärare definierar och lägger upp formativa bedömning. Med hjälp av teoretiska ramar tas det reda på hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö.

Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på matematik och öka intresset för matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger.

Följande rapport är en dokumentation och utvärdering av värdegrundsarbetet på Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med Värdegrundscentrum i Umeå, Skolverket och Luleå tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och längre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. Främst har arbetet syftat till att främja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. Utvärderingen har utförts i form av enkäter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.