Syftet med denna uppsats Àr att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och vÀxa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mÀns upplevelser i retrospektiv av att ha vÀxt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har pÄverkat deras sjÀlvuppfattning och identitet. Studien avser Àven undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgÄs med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.MÀnniskor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.Det offentliga samtalet ? en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad ArenaTutor: Stig MontinThe purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I?ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I?ve examined the local paper during a period of four months.

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de Ă€ldre och i sĂ„dana fall ge den karaktĂ€ristik och jĂ€mföra den med andra kommuner. För att kunna karaktĂ€risera strategin ska Ă€ven en modell utvecklas.Arbetet bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod anvĂ€ndes för att strategier i offentliga verksamheter Ă€nnu Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de och för att en kvalitativ metod ansĂ„gs kunna ge mer djup Ă„t studien. Även mycket sekundĂ€r data har anvĂ€nts. De teorier, som ligger till grund för studien, har anvĂ€nts för att analysera strategin.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

Bakgrund: VÀstra Götalandsregionen införde vÄrdval inom PrimÀrvÄrd hösten 2009. I vÄrdvalet infördes ett nytt ersÀttningssystem dÀr ersÀttning gavs utifrÄn vÄrdcentralens patienters Älder, kön och vÄrdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgÀnglighet och patientnöjdhet. Nya mÄlsÀttningar skapades för primÀrvÄrden och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan Àven registrera rÀtt i systemen för att fÄ rÀttvis ersÀttning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvÄrden. Av tradition har medarbetarna i vÄrden arbetat sjÀlvstÀndigt och fattat beslut.

As a forest owner you always have to consider hazards and uncertainty when planning your forestry actions. The aim with this report is to test my hypothesis that there is an overall difference between men and women when it comes to perception, estimation and management of hazards/risks in forestry. I will look into if there are differences in how men and women estimate risks in production forestry from an economical point of view. The aim is also to look into if there are differences between male and female private forest owners, in how they perceive and manage hazards in connection with a possible climate change. To fulfil this aim, an inquiry survey was undertaken in three different areas of Sweden, two areas in the south and one in the north. But in this report I have evaluated the three areas as a whole.

AnvÀndandet, eller frÄnvaron, av öppen kÀllkodsprogramvaror inom offentlig sektor Àr nÄgot som pÄ senare tid har diskuterats flitigt bÄde i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur vÀlbekant begreppet öppen kÀllkod Àr, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen kÀllkodsprogramvaror Àr hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna kÀnner till begreppet vÀl, att 80 % av alla tillfrÄgade upplever öppen kÀllkod som nÄgot positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan anvÀnder nÄgon form av programvara baserad pÄ öppen kÀllkod. De viktigaste fördelarna med öppen kÀllkodsprogramvaror Àr den lÄga kostnaden, tillgÄngen till all kÀllkod och att man snabbt kan fÄ del av andras förbÀttringar. I flera lÀnder i bÄde Europa och Asien, sÄvÀl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller Ätminstone diskussioner, om hur öppen kÀllkod bÀst kan anvÀndas för att stödja den offentliga sektorn i respektive lÀnder. För att anvÀndningen av öppen kÀllkodsprogramvaror skall ta fart Àven bland Sveriges kommuner krÀvs fler leverantörer av support och andra kringtjÀnster, ytterligare förbÀttring av sÀkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebÀr..

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

This project was a request of NorrbodalŽs Forestry Board, VÀstra Götaland. It was performed as a qualitative interview analysis of private forest owner?s deficient motivation regarding pre-commercial thinning. The purpose of the project is to investigate what the Forestry Board can do to motivate private forest owners to do more pre-commercial thinning. The results build upon 16 qualitative phone interviews with forest owners that have their forest within the district of Norrbodal. The owners are divided into two groups, the one who have performed the pre-commercial thinning and the one that has possible pre-commercial thinning needs on their properties according to the pre-commercial thinning analysis ,which is the result of a satellite analysis.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och vÀxa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mÀns upplevelser i retrospektiv av att ha vÀxt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har pÄverkat deras sjÀlvuppfattning och identitet. Studien avser Àven undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgÄs med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.MÀnniskor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvÄrden resonerar kring svÄrigheter i att arbeta med trauma. FrÄgestÀllningarna var: hur resonerar terapeuter kring svÄrigheter att arbeta med trauma; vilka kÀnslomÀssiga reaktioner har de; vad sÀger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, sprÄk och tolkanvÀndning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primÀrvÄrden respektive psykiatriska öppenvÄrden. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

Sedan Ärsskiftet 2007/2008 Àr hÄllbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delÀgda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien Àr sÄledes:Hur har hÄllbarhetsredovisningen förÀndrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hÄllbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hÄllbarhetsredovisning?Till studien har de tvÄ enda statligt helÀgda och vinstreglerande organisationerna som Àr verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens Ärsredovisningar, hÄllbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Revision har funnits sedan en lÀngre tid tillbaka runt om i vÀrlden. Revision innebÀr att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen Àr en förutsÀttning för ett vÀl fungerande samhÀlle och nÀringsliv, dÄ den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. MÄlet med revisionen Àr revisionsberÀttelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.