Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

I mÄnga klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lÀrare och gjort litteraturstudier i Àmnet. Enligt de elva lÀrare som ingÄr i denna studie Àr dessa elever ofta flickor. Syftet Àr dÀrför att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar och arbetar med dessa elever. VÄra frÄgor Àr vad flickornas tystnad kan bero pÄ enligt lÀrarna och litteraturen.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgrÀsning Àr Angered i Göteborgs nordöstra omrÄden dÀr Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten Àr att ta fram ett första utkast pÄ ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras pÄ kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkÀtundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi Àr den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmÀnt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler Àn de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Innan vi kommer in pÄ vad som sker pÄ tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i vÄra stÀder. Arbetet begrÀnsar sig dÀrefter till att titta nÀrmare pÄ potentialen av att offentliga anvÀnda taket. Arbetet syftar dÀrmed till att ifrÄgasÀtta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus pÄ dess lÀmplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjÀlp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och tvÄ utlÀndska tak vilka Àr tillgÀngliga offentligt. Exemplen Àr hÀmtade frÄn nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt frÄn historian i form av Hötorgscitys takterrasser. UtifrÄn teorier av frÀmst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsÀttningar och möjligheter till anvÀndande.

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i Ă€mnet hĂ„llbar utveckling för att sedan fokuserapĂ„ den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi Ă€ter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmĂ„l för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill Ă„r 2010. För att möta produktionsmĂ„let sattes ett inriktningsmĂ„l för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt Ă„r 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i mĂ„ltidsverksamheter Ă€r stor.

Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.

Syftet Àr att undersöka huruvida prestationsmÀtningar har inverkan pÄ lÀrande, samt hur prestationsmÀtningar nyttjas för att uppnÄ lÀrande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet Àr en djupgÄende fallstudie av en asylprövningsenhet pÄ Migrationsverket i Malmö..

I byggprocessen kan saker och ting gÄ fel och det Àr inget ovanligt att nÄgot byggs och senare anvÀnds pÄ ett helt annat sÀtt Àn vad det var tÀnkt frÄn början. TrÀd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan vÀxer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna trÀnger in i ledningar. Varför uppstÄr den hÀr typen av projekteringsmissar fortfa-rande nÀr vi bör ha lÀrt oss för lÀnge sedan?Syftet med arbetet blev dÀrför att ta reda pÄ var i byggprocessen som felen uppstÄr. Dessut-om presenteras en sammanstÀllning av Äterkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer dÀr medarbetares privata problem inverkar negativt pÄ arbetet för bÄde arbetsgivare och övriga medarbetare. För att fÄ svar pÄ det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgÄr frÄn diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju dÀr vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval dÀr vi riktade in oss pÄ ledare, angÄende vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hÀlsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försÀkringskassans roll.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.