Under de senaste Ären har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? Àr en privatiseringsform dÀr ansvariga och anstÀllda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privatrÀttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. FrÄn politiskt hÄll och via dagstidningar samt annan media har uppmÀrksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gÀllande vÀrderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsÀljning eller ren bortskÀnkning av offentliga tillgÄngar har föranlett att vissa avknoppningar Àven lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlÀgger de rÀttsliga förutsÀttningarna och begrÀnsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett vÀrderingsperspektiv för att vidare jÀmföra detta med en vÀrdering av en privatrÀttslig verksamhet inför en överlÄtelse.

I dagens hÄrda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig pÄ sina kÀrnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant Àr att relativt lite uppmÀrksamhet har Àgnats Ät relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar frÀmst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har dÀrför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever nÀr de styr sina outsourcade funktioner.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har lÀnge varit viktig för utvecklingen och har pÄ senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) Àr samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sÀtt att mer och mer efterlikna styrmodeller frÄn den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp Àr Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom SkellefteÄ kommun har BSC funnits under en lÀngre tid och Àr en etablerad styrmodell inom kommunen.

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att belysa och fokusera pĂ„ ett eventuellt samhĂ€llsproblem som har uppmĂ€rksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhĂ€llsutveckling som mer och mer lĂ„ter privata bolag och intressen ta över polisiĂ€ra arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta frĂ€mst med den gĂ€ngse uppfattningen bland allmĂ€nheten men ocksĂ„ med intervjuer av samhĂ€llsaktörer samt med artiklar frĂ„n olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en lĂ€ngre tid och var pĂ„ grund av det ett naturligt val av Ă€mne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhĂ€llet och dess medborgare nĂ€r sĂ€kerhetsfrĂ„gor handhas av privata aktörer.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil vÀg som Àr statligt Àgd och 4160 mil kommunalt Àgd vÀg. Av dessa bestÄr 80 % av asfalterat underlag. Det innebÀr att den offentliga verksamheten i Sverige omsÀtter stora mÀngder asfalt, bÄde i form av nyanlÀggning av vÀgar samt underhÄll av gamla vÀgar. Det finns ocksÄ en stor privat asfaltmarknad, frÀmst bestÄende av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter Àr en stor men Ànnu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jÀmföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa i BorlÀnge.

Undersökningen syftar till att fÄ svar pÄ frÄgor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, pÄ kommunal nivÄ i Malmö stad. Med fokus pÄ den fysiska planeringens roll stÀller jag följande frÄgestÀllningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel frÄn Malmö stad? hur hanterar man uteliggare pÄ kommunal nivÄ, med exempel frÄn Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer pÄ kommunal nivÄ för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel frÄn Malmö stad? Genom litteraturstudier, som stÄr för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frÄgestÀllningarna frÄn olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med SkÄnes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhÄll (Gatukontoret) i Malmö stad, stÄr tillsammans med observationer för undersökningens exempel frÄn Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

SjukvÄrden har lÀnge varit satt under hög press för att sÀnka de stigande vÄrdkostnaderna och öka produktiviteten. Med ursprung i den privata sektorn introducerades i slutet av 80-talet nya organisationsidéer, New Public Management, som strÀvar efter att ta till vara pÄ ekonomiska vÀrden. Vissa forskare har sedan dess oroat sig för att detta underminerar de normer som tidigare dominerat offentliga sektorn. Lennart Lundquist hÀvdar att det gÄtt sÄ lÄngt att dessa vÀrden influerat politiker och tjÀnstemÀn till den grad att det hotar demokratin.Denna uppsats fokuserar pÄ hur BestÀllar-utförarmodellen och kontraktering till privata vÄrdproducenter har pÄverkat demokratiska vÀrden sÄsom ansvarsutkrÀvande, insyn och politiskt styrning. Med Lundquists teori i ryggen har vi genomfört en fallstudie av ett sjukvÄrdsdistrikt i Region SkÄne som har lÄng erfarenhet av arbete med privata vÄrdproducenter.

Syftet med examensarbetet var att se pÄ skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls.Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring omrÄden som framkom vid intervjuerna. En genomgÄng och sammankoppling till lagen har utförts.De tvÄ hypoteserna som undersökts var om:det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som Àr direkt uppkomna pÄ grund av LOUatt LOUs syften inte uppfylls genom dess tillÀmpningResultatet av arbetet Àr att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar Àr lika men hur de olika delarna utförs Àr olika.LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsÀtts pÄ ett relativt effektivt sÀtt men att det Àr svÄrt att uppfylla affÀrsmÀssigheten pÄ grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet.Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar.

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

HÄller den offentliga sektorn pÄ att förÀndras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? HÄller de offentliga vÀrdena pÄ att försvinna frÄn dagordningen? Det Àr frÄgor som vi i vÄr uppsats söker svar pÄ. VÄrt studieobjekt Àr kvalitetsmÀssan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhÀllstrender. Det vi har funnit Àr att mÀssan prÀglas av en effektivitetsdiskurs hÀmtad frÄn new public management men att Àven mer traditionella offentliga vÀrden tas upp.

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefÀr 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch stÄr inom de nÀrmaste Ären för stora pensionsavgÄngar. En av de yrkeskategorier som kommer att pÄverkas Àr fastighetsvÀrderare. I dagslÀget finns det ungefÀr 600 yrkesverksamma fastighetsvÀrderare. Genom ett antal offentliga aktörer som Àr verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frÄgan om de anser att det rÄder brist pÄ fastighetsvÀrderare.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.