Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

MÄngfald i praktiken - En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbeteDatum: 2015-01-09NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Karokh Salehi Sacir KadicTitel: MÄngfald i praktiken - En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbeteExaminator: Magnus HoppeHandledare: Magnus LinderströmNyckelord: MÄngfald, mÄngfaldsarbete, jÀmstÀlldhet, mÄngfaldsplan, ledarskap, kommunikation och diskrimineringFrÄgestÀllningar: Hur ser jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet ut hos respektive organisation? Hur kan medvetenheten hos respektive organisation öka kring innebörden av jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Vad kan dessa organisationer bidra med till varandras mÄngfaldsplan?Syfte: Studien avser att lyfta fram likheter och skillnader i jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet hos organisationer ur den offentliga respektive privata sektorn. Detta genom att jÀmföra arbetet mellan tvÄ organisationer och se ifall dessa kan ta nytta av varandras metoder.Metod: Informationen i studien Àr hÀmtad frÄn vetenskapliga artiklar och kurslitteratur samt internetsidor. Studien bestod Àven av ett flertal kvalitativa intervjuer med ledare samt JÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsansvariga frÄn Swedbank och MÀlardalens Högskola.Slutsats: Studiens resultat frambringar olika strategier och mÄngfaldsplaner frÄn tvÄ olika organisationer. Inom dessa har vi lyft fram deras styrkor och förbÀttringsomrÄden.

VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig Ät mellan en offentlig och en privat hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Vi har baserat vÄr uppsats och vÄra slutsatser pÄ intervjuer, som vi gjort pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra till fem olika nivÄer i bÄda organisationerna, för att fÄ ett djup i vÄr undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns nÄgon större skillnad mellan sjukhusen pÄ lÀgre nivÄ, dÀremot pÄ högre nivÄer kan vi urskilja relativt stora skillnader.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en vÀlkÀnd styrmodell Àr BSC. Modellen har spridit sig till bÄde privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det pÄvisats pÄ senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom Àr det cirka 20 Är sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning Àr det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien Àr att utveckla förstÄelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera pÄ vilka erfarenheter kommuner och landsting har gÀllande BSC och varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat pÄ tvÄ kommuner och tvÄ landsting.

VÄrt arbete handlar om barnmisshandel inom familjen, det vill sÀga det som sker inom husets vÀggar. Syftet med arbetet Àr framför allt att öka vÄr egen kunskap samt lyfta upp Àmnet till diskussion. Vi har begrÀnsat oss till fem frÄgestÀllningar som handlar om vad barnmisshandel Àr, vilka misshandlar sina barn och varför, var sker misshandeln, hur upptÀcker man barnmisshandeln och vilka ÄtgÀrder görs idag. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av bÄde litteratur samt personer som arbetar inom Àmnet. Vi har kommit fram till att Àmnet barnmisshandel Àr omfattande och att det berör och rör mÄnga.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag pĂ„ torget stĂ€rks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

PÄ de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika mÄnga, varierande rörelser. Platser anvÀnds mer eller mindre och pÄ olika sÀtt. Hur platserna Àr anpassade för att röra sig pÄ och över pÄverkar de vÀgval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan pÄverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie dÀr tre platser Àr utvalda som observationsobjekt, Stortorget i HÀssleholm, Stortorget i VÀxjö och Campus GrÀsvik i Karlskrona.

Ideella organisationer har fÄtt en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida vÀlfÀrdssamhÀllet, bÄde som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta stÀller nya krav inte bara pÄ det offentliga i att bedöma och kvalitetssÀkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men ocksÄ pÄ de ideella verksamheterna sjÀlva. Ett viktigt delmoment av sÄdan utvÀrdering bör vara brukarperspektivet. Mabi MÄl Àr en projektverksamhet vars syfte Àr att fÄ arbetslösa som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden att nÀrma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi MÄl verkligen förstÄr att anvÀnda brukarperspektivet och dÀrför har vi sett det intressant att göra en utvÀrdering av vilka förvÀntningar brukarna har pÄ verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi MÄl erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press mÄnga unga vuxna mÀnniskor i vÄrt moderna samhÀlle lever med. Den psykiska hÀlsan hos Äldersgruppen 16-24 Är blir sÀmre för varje Är och jag anser att politiker och makthavare mÄste fÄ upp ögonen för detta vÀxande problem. FrÄgestÀllningarna söker svar pÄ vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohÀlsosam stress hos den unga generationen samt om det finns nÄgon gemensam nÀmnare i fenomenet. Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebÀr att gÄ frÄn del till helhet och förstÄelse till förklaring, upprepade gÄnger Ànda tills en huvudtolkning trÀder fram. Tanken med hermeneutiken Àr Àven att studien tar sin början dÀr förförstÄelsen har nÄtt mÀttnad.