Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för ljusets betydelse för att mÀnniskor ska kÀnna sig trygga i stÀders offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrÀmt mÀnniskan och varit en begrÀnsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet pÄ bÀsta sÀtt har ljus anvÀnts i otaliga former genom Ären; allt frÄn eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva vÄra liv. Trots att dagens stÀder Àr fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland mÄnga att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder dÀr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn arbetar idag. Trots detta finns det fortfarande relativt fÄ kvinnliga chefer, framför allt pÄ höga nivÄer. Varför finns det dÄ sÄ fÄ kvinnliga chefer? Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för faktorer som frÀmjar höga befattningar för kvinnor. För att uppfylla detta syfte intervjuades Ätta högt uppsatta kvinnliga chefer, inom bÄde offentliga och privata sektorn.

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgÄngspunkt i modellen MÄltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hÀlsofrÀmjande mot sina gÀster. En annan utgÄngspunkt Àr olika defintioner av begreppet hÀlsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med mÄltidsförestÄndare inom ett brett spann av omrÄden, i det hÀr fallet sjukhus, skola, Àldreomsorg samt personalrestaurang, inom bÄde privat och offentlig sektor inom VÀstra Götalands lÀn. Resultatet visar att mÄltidsförestÄndarna har olika syn pÄ hÀlsobegreppet beroende pÄ utbildningsbakgrund. Det framkommer ocksÄ att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att frÀmja hÀlsa hos sina gÀster.

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjÀnster och byggkoncessioner. UpphandlingsbestÀmmelserna har tillkommit för att sÀkerstÀlla att invÄnarna fÄr det bÀsta och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rÀtten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars vÀrde underskrider vissa belopp, sÄ kallade tröskelvÀrden och upphandlingar av B-tjÀnter, vilket avser upphandlingar av bland annat hÀlsovÄrd, socialtjÀnst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestÀmmelser Àven för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anstÀllningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har stÀllt krav i upphandlingar pÄ att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

I denna studie kommer jag att jÀmföra kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀn pÄ en större processindustri i VÀrmland. Syftet med att jÀmföra de olika grupperna Àr att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie Àr utav en kvantitativ karaktÀr dÀr graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de tvÄ yrkesgrupperna med hjÀlp av enkÀt. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anstÀllda, respondenterna var jÀmnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en sÄ rÀttvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mÀta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anstÀllda anvÀnder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal pÄ arbetsgivarens telefon (3) gör privata Àrenden pÄ betald arbetstid (4) om det förekommer skÀmt om sina kollegor och chefer (5) stöld pÄ arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror frÀmst pÄ vilka möjligheter de anstÀllda har genom sin anstÀllning. Det har visat sig att om de anstÀllda har tillgÄng till Internet och en fast telefon som betalas av bruket sÄ ökar frekvensen bland de anstÀllda att begÄ handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anstÀllda.

The purpose of this master?s thesis is to examine the use of the concept cultural heritage in Swedish governmental cultural policy. Ten official reports, reaching over a time period of seven years (1997-2004) are examined in the following way: What is cultural heritage? What functions/ values does the cultural heritage have? Whose heritage is a cultural heritage? With some simplification you can say that there are two different views on cultural heritage in the documents. The most common way to refer to cultural heritage is a category of chosen historical objects whose preservation is motivated by their function as sources of information and knowledge about the history and development of the Swedish society.

Rapporten Àr en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsvÀxling inom offentlig förvaltning utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. FrÄgestÀllningen som utgjorde basen för att uppnÄ syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framtrÀdande resultatet Àr att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsvÀxling. Hindren för att lyckas Àr att anslagen för rekrytering samt faststÀllandet av arbetsuppgifternas art styrs frÄn central nivÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Bakgrund: Allt fler företag vÀljer att pÄ ett eller annat sÀtt involvera hÀlsa i arbetet genom olika typer av hÀlsofrÀmjande insatser för att bland annat minska sjukfrÄnvaron. Det hÀlsofrÀmjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hÀlsorelaterade beteenden och en god hÀlsa för mÀnniskor i arbete. Genom att fler företag vÀljer att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur individer upplever trÀning pÄ arbetstid som inkrÀktande pÄ dennes privata sfÀr. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vÀgledning i sitt arbete med trÀning pÄ arbetstid.Metod: Studien har framstÀllts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunÀgt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, dÀr den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att sÄ lÀnge individer upplever att de kan pÄverka sin situation Àr deras privata sfÀr inte hotad.

I denna studie undersöker vi de anstÀlldas arbetsförhÄllande pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete nÀr det gÀller gemenskapen pÄ arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krÀvs av en bemanningsanstÀlld kan pÄverka individen pÄ fler sÀtt Àn sjÀlva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning Àr att fÄ en ökad kunskap om bemanningsanstÀlldas arbetsförhÄllanden och hur de upplever dessa. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med anstÀllda pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som Àr : anstÀllningsförhÄllanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera hur nationella prov för Äk 3 framstÀlls och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas pÄ en mer generell nivÄ i skolan. Materialet till denna studie bestÄr av skriftliga kÀllor sÄ som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en observation och ett samtal med elever i Äk 3. Materialet granskas med hjÀlp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven pÄ olika sÀtt kan förbÀttra skolan.

I denna uppsats undersöks finansiella nyckeltal och deras förmÄga att kunna förutse konkurs hos smÄ svenska privata aktiebolag inom tjÀnsteindustrin. Dessa nyckeltal erhÄlles frÄn Ärsredovisningar som hÀmtas frÄn affÀrsdata ett och tvÄ Är innan konkurs för att utreda eventuella skillnader i prediktionsförmÄgan mellan de tvÄ Ären bakÄt i tiden. Undersökningen innehÄller Àven en kontrollgrupp bestÄende av vÀlmÄende företag, sÄledes undersöks sammanlagt 60 stycken svenska privata aktiebolag med ett anstÀllningsantal pÄ 1-4 individer, varav 30 företag Àr konkursföretag och 30 företag Àr vÀlmÄende.Syftet med studien Àr att utvÀrdera tvÄ av Altmans reviderade Z-modeller, ZŽoch ZŽŽ, samt en för studien exklusivt framtagen modell och deras tillÀmpbarhet pÄ smÄ svenska företag gÀllande deras förmÄga att kunna predicera en konkurs. Studiens framtagna modell har sin grund i Altmans ursprungsmodell och benÀmns i studien som Z3. Altmans Z-modell presenterades 1968 som ett multivariat tillvÀgagÄngssÀtt för att förutsÀga konkurs.